# ID: svediakorp-gov431901
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,975
# sentences: 87
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag börjar med att säga Piecyk att kommissionen i den här frågan kan hålla huvudet mycket högt.
Om man hade gjort så som vi föreslog skulle vi nämligen inte ha haft någon Prestige eftersom fartyget i så fall skulle ha tagits ur drift flera månader innan det sjönk.
Värderade ledamöter!
Jag vill även säga er, och jag vill säga det till alla för att det inte skall uppstå några missförstånd, att det för närvarande finns över 400 Erika eller Prestige ute på vattnen, fartyg som seglar utanför våra kuster eller andra kuster i världen.
Fartygen finns därute, med mer än 20 000 ton olja eller mer än 30 000 ton biprodukter i lasten.
Det finns 258 fartyg med lägre tonnage med cirka 10 000, 20 000 och 30 000 ton i lasten därute, och även sådana mängder kan orsaka mycket stora föroreningar.
Vad vi måste göra är att ta itu med den här frågan och se till att dessa fartyg slutar segla utanför våra kuster så snart som möjligt och, om möjligt, att de inte seglar någonstans i världen.
Det är det vi måste göra och det som vi måste uppnå nu på en gång.
Det är vad det handlar om.
Och det är den fråga vi först och främst måste tala om.
(Applåder)
Den andra frågan: Vi måste genomföra paketen Erika I och Erika II.
Vad betyder detta?
Det betyder att hamnmyndigheterna måste börja med kontrollerna, många av er tog upp den frågan och det är sant, det finns till och med två medlemsstater som inte ens följer den nuvarande lagstiftningen, som inte alls är lika sträng och som är mindre komplicerad att genomföra.
Dessa medlemsstater måste omedelbart börja följa lagstiftningen och de har politiskt åtagit sig att göra det.
Sjösäkerhetsbyrån kommer snart att inleda sitt arbete - styrelsen har redan sammanträtt eftersom vi har tidigarelagt datumet för inledandet av byråns verksamhet.
Även om sätet inte har fastställts definitivt kommer arbetet att inledas redan nu och byrån kommer att genomföra lämpliga kontroller på lämpligt sätt av alla hamnar i unionen - och det är viktigt att kontrollerna genomförs i samtliga hamnar - eftersom det inte får finnas bekvämlighetshamnar i Europeiska unionen.
Om vi skall kunna genomföra detta måste rådet senast i mars anta det förslag som kommissionen kommer att lägga fram före årsslutet om att tidigarelägga beslutet om att fartyg med enkelskrov skall förbjudas i unionens hamnar och ett europeiskt förbud mot att använda fartyg med enkelskrov för att transportera tung olja, bituminösa produkter och tjära, med andra ord, de mest förorenande produkterna.
Det är nödvändigt att gå framåt när det gäller ansvarsfrågan, och precis som min kollega, kommissionär Vitorino, hoppas jag att vi inom kort kommer att kunna lägga fram ett förslag om en standardisering av straff för allvarliga överträdelser inför parlamentet och rådet.
Vi måste gå framåt på det här området, låt oss en gång för alla rakt ut säga vilka det är som har ansvaret här, vilka är ansvariga för Erika?
För det första, och det vet vi mycket väl, de operatörer som har fartyg som inte är i gott skick.
Och de som befraktar fartyg till låga kostnader eftersom de inte bryr sig om att det finns risker med detta, risker som kustbefolkningarna och samhället i sin helhet måste ta ansvaret för.
Det är sådant vi måste undvika en gång för alla.
Och det innebär att vi måste gå framåt när det gäller ansvarsfrågan och undvika hela denna kedja av företag som agerar som mellanhänder och sprider ut ansvaret.
Men detta innebär att vi måste vidta åtgärder på internationell nivå, förutom inom Europeiska unionen.
(Applåder)
Detta innebär, ärade ledamöter, att kommissionen måste vara en fullvärdig medlem i Internationella sjöfartsorganisationen för att kunna driva på arbetet.
De 15 medlemsstaterna är redan fullvärdiga medlemmar och de har agerat samordnat, men det krävs mer än så, även kommissionen måste delta i detta forum och man bör driva frågor som bekvämlighetsflaggstaters ansvar, det vill säga, det system med obligatoriska kontroller som man funderar på inom Internationella sjöfartsorganisationen.
Nu till frågan om att gå framåt med frågan om bekvämlighetsflagg.
Värderade ledamöter!
Man måste skilja mellan två typer av bekvämlighetsflagg: å ena sidan bekvämlighetsflagg av skattemässiga och ekonomiska skäl och å andra sidan bekväma stater som låter fartyg som är rena vraken, ekologiska bomber, som inte under några omständigheter bör vara i drift, föra sin flagg.
Båda dessa företeelser måste bekämpas och jag är beredd att även kämpa mot de stater som helt enkelt förvandlas till skatteparadis.
Detsamma gäller för arbetet inom Internationella sjöfartsorganisationen, IFOP-fonderna, att nå den miljard euro som vi har föreslagit och om inte, driva frågan om den extra fonden (COPE).
Förslaget om denna fond ligger på ministerrådets bord och om det inte har kommit någon resolution från Internationella sjöfartsorganisationen i maj är det naturligtvis viktigt att vi antar förslaget snabbt, så att vi åtminstone kan disponera denna extra fond.
Ärade ledamöter!
Någon tog upp den mänskliga faktorn: besättningarna.
Innan nästa sommar kommer ni att få förslag från det grekiska ordförandeskapet, de anser att utbildningsfrågan är viktig och vill föra fram den och vill dessutom - det skall framgå tydligt, eftersom det finns många olika åsikter - satsa starkt på kvalitet i sjöfartssektorn.
Jag vill även säga att den internationella sjörätten måste utvecklas.
Vi vet alla att det kommer att ta tid, men vi måste göra allt vi kan för att det skall gå så snabbt som möjligt och under tiden bör vi tala med våra grannar.
Vi måste tala med Ryssland, vi har Östersjön, som är ett stängt hav där en olycka, precis som i Medelhavet, skulle vara ännu mer tragisk och få ännu mer dramatiska konsekvenser ur miljösynpunkt än på ett öppet hav som Atlanten, där miljön återhämtas snabbare.
Därför måste vi inte bara tala med Ryssland, utan med alla kuststater kring Medelhavet och Svarta havet, det vill säga Medelhavet i vidsträckt bemärkelse.
Vi måste förstärka, stödja och säkra våra och våra grannars kuster och göra framsteg på internationell nivå.
Ni säger att man inte gjorde några framsteg under Europeiska rådet i Köpenhamn.
Ärade ledamöter!
Jag vill säga att jag har slutsatserna från rådet i Nice i min hand och där begär man mycket riktigt att paketen Erika I och Erika II skall genomföras så snart som möjligt, till och med i förtid, men det har inte gjorts.
Denna begäran upprepades ännu en gång i Köpenhamn och jag hoppas att det görs den här gången.
Ärade ledamöter!
Det är alldeles för grymt att vi efter Erika nu skall behöva tala om Prestige.
Jag är övertygad om att unionens medlemsstater verkligen kommer att leva upp till vad de har sagt den här gången.
I motsatt fall kommer vi att kräva att de gör det och vi kommer att påminna dem om detta här i parlamentet.
Jag hoppas att alla ni som har kontakter och tillhör nationella partier kräver detsamma och att ni även tar upp frågan med era kolleger i de nationella parlamenten.
Kommissionen kommer naturligtvis med hjälp av sjösäkerhetsbyrån och de rapporter vi kommer att lägga fram inför parlamentet genomföra en konkret uppföljning av hur medlemsstaterna genomför de åtgärder som man har enats om.
Det handlar bland annat om att paketen Erika I och Erika II skall träda i kraft i förtid, utan att vänta till den 30 juni 2003 eller februari 2004.
Bland dessa åtgärder har vi till exempel nödhamnarna, som medlemsstaterna till en början har marginal till februari 2004 för att genomföra.
Jag anser, värderade ledamöter, att vi inte kan vänta till februari 2004, vi måste börja arbeta med detta redan nu och i januari kommer vi att börja diskutera den här frågan med medlemsstaterna.
En nödhamn, detta måste stå klart, är inte vilken hamn som helst.
En nödhamn måste ha specialutrustning och vara lättillänglig för att fartyg med manövreringssvårigheter kan ta sig dit under svåra väderförhållanden.
Det är nämligen under sådana förhållanden som olyckor sker.
Olyckor sker vid dåligt väder, svår sjögång, vid vindstyrkor på över 100 km / h, situationer där fartygen får manövreringsproblem, med vågor på 8-10 meter, vilket var fallet med till exempel Prestige och Erika.
Detta innebär att nödhamnarna måste vara speciellt utrustade och att de måste vara lättillgängliga.
Hamnarna måste utrustas med materiella och mänskliga resurser och det måste finnas handlingsplaner för att hantera nödsituationer.
Det är dessa frågor vi måste ta itu med.
Ärade ledamöter!
Tro inte att en nödhamn är vilken hamn som helst, det är olika saker, det är en mycket komplicerad fråga.
Nu vidare till frågan om fonderna som har kommit upp under debattens gång.
Ärade ledamöter!
I fallet med Prestige anser jag att Europa tydligt har visat sin solidaritet.
Vet ni vilket stöd och vilka stödpengar Europa gav när olyckan med Erika inträffade?
Det kan jag tala om för er: En omprogrammering av 10 miljoner euro från medlen ur Mål 2, medel som kom Bretagne till godo.
Katastrofen med Prestige är ännu större, det är sant.
Men vi talar om en omprogrammering av fiskefonderna - IFOP-fonderna - om ytterligare medel från andra fiskefonder som skall skjutas till IFOP-fonderna, vi talar om tillgång till medel ur solidaritetsfonden mot katastrofer.
Utbetalningsbeloppet är mycket riktigt 2,5 procent av de belopp katastroferna uppgår till, det är inte mer, men det är ändå ett bevis på unionens solidaritet.
Vi diskuterar även omprogrammering av Sammanhållningsfonden eller de medel ur strukturfonderna som har tilldelats Spanien eller Galicien.
Fonderna är ett bevis på unionens solidaritet och kommissionen och myndigheterna, däribland rådet, som klart och tydligt har sagt ja, och som har kommit med förslag om att vidta ytterligare nödåtgärder, eftersom det tyvärr finns 50 000 ton eldningsolja på havsbotten.
Dessa 50 000 ton finns inuti de två vrakdelarna och läcker tyvärr fortfarande ut olja.
Kommissionen deltar även i den vetenskapliga kommitté som den spanska regeringen har inrättat.
Franska företrädare finns med i kommittén och, om jag inte missminner mig, även portugisiska och jag hoppas att denna kommitté snart kan tala om för oss exakt hur situationen för oljan på havsbotten utvecklas.
Vi kan nämligen på intet sätt tolerera att mer olja släpps ut och sprids från dessa två sjunkna vrakdelar.
Detta problem måste lösas.
Man måste undersöka möjligheterna till att lösa det här problemet och jag är övertygad om att unionens solidaritet inte heller kommer att svika i det här fallet.
Herr talman, ärade ledamöter!
Ni tog upp frågan om kustbevakning.
Jag anser att vi måste utveckla den frågan vidare, men jag vill även säga följande.
Om vi är kapabla till att inrätta kustbevakningar och andra europeiska organ, som jag är övertygad om att vi kommer att inrätta i framtiden, måste vi även vara förmögna att förbättra samordningen mellan medlemsstaternas samtliga sjötjänster.
Jag hoppas att samordningen förstärks efter denna tragedi och att vi kan komma framåt och undvika ytterligare katastrofer som den med Erika eller Prestige.
(Applåder)
