# ID: svediakorp-gov431855
# author: Meijer (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 218
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


När priserna stiger sjunker arbetslönens värde.
För att skydda sig mot detta har fackförbunden i många europeiska länder kämpat i åratal för indexering.
Detta innebär att man inte behöver förhandla om kompensationen för den minskade köpkraften på nytt varje år, utan enbart om det sätt på vilket arbetstagarna tar del i produktivitetsökningen och om inhämtandet av eftersläpningen för yrkesgrupper som varit underbetalade under en lång tid.
Tryck från arbetsgivarorganisationer och det stöd de får av nyliberala regeringar har i ett stort antal fall omintetgjort denna indexering.
Detta kan leda till en skärpning av lönestriden.
Sedan försöker man gång efter annan att ge arbetsgivarna skulden för inflationen eller för bristen på pengar till meningsfulla statliga utgifter.
Detta innebär att det enligt de konservativas och arbetsgivarnas uppfattning går bra med ekonomin bara om en majoritet av befolkningen godtar en smygande förlust i köpkraften.
De ser inte till det bortfallande av den inhemska köpkraften som skulle bli följden av detta, och inte heller till de alltför stora vinsterna och de alltför låga skatterna.
Officiella statistiska siffror för lönekostnader och prisutveckling blir till en viktig uppgift i lönestriden och det sätt på vilket regering och arbetsgivare försöker att manipulera denna strid.
Förordningen om lönekostnadsindex kommer inte att utplåna den striden.
