# ID: svediakorp-gov431804
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,184
# sentences: 70
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, rådsordförande, ärade parlamentsledamöter!
Ni kommer säkert att förlåta mig när jag säger att jag står inför er här i dag med en stor lättnad.
Det är inte bara för att jag kommer att ha litet mindre att göra den kommande tiden utan framför allt för att jag är lycklig över att kunna konstatera att det gemensamma arbete de europeiska institutionerna och de 25 staterna i Europa uträttat har lett fram till önskat resultat.
Det var inte självklart.
När jag tänker på att vi förvisso redan i slutet av 1999 talade om att det kunde vara möjligt att avsluta förhandlingarna i slutet av 2002 måste jag ändå säga att det är något av ett under att vi lyckats.
Men som ni alla vet sker inte under av sig själv.
Det kräver stark politisk vilja, beslutsamhet och även stor skicklighet.
Därför vill jag vara mycket tydlig när jag säger att det har varit en glädje och ett privilegium för mig att i denna slutfas få samarbeta med det danska ordförandeskapet och en regeringschef som Anders Fogh Rasmussen.
Han har verkligen arbetat beundransvärt beslutsamt och målinriktat.
Men jag vill också fastställa att utvidgningen inte bara är några få personers verk.
Det har däremot visat sig - och det är det viktigaste för mig - att gemenskapsmetoden fungerar för att exakt och efter tidtabell avsluta något så komplext och svårt som förhandlingar om inträde i Europeiska unionen för tio länder.
Det stämmer inte att gemenskapsmetoden inte fungerar när det handlar om stora och viktiga internationella frågor.
(Applåder)
Jag tror att alla här vet att Europaparlamentet har spelat en viktig och pådrivande roll i denna process.
Det är jag mycket tacksam för.
Jag vill också säga att parlamentets talman, Pat Cox, gått i spetsen för en rörelse som har gjort ett djupt intryck på kandidatländerna.
Det sätt på vilket Pat Cox har företrätt Europaparlamentet i Central- och Östeuropa har i stor utsträckning bidragit till att stärka och skapa förtroende för de europeiska institutionerna.
(Applåder)
Vi har nu nått fram till en punkt som jag skulle vilja beskriva med de ord en av dagens mest betydelsefulla européer uttalade.
Han är för övrigt även viktig för att den här utvidgningsprocessen skall lyckas.
Påven Johannes Paulus II sade en gång:? Det handlar om att Europa äntligen kan andas med båda lungor.?
Det är precis dit vi nått.
(Applåder)
Vi kunde skörda frukterna i Köpenhamn av de frön som miljoner människor i Central- och Östeuropa sådde när de slogs för demokrati och frihet.
Vi skall aldrig glömma att folket i de baltiska länderna aldrig - aldrig - beslutade att bli en del av Sovjetunionen.
Folket i Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien bestämde sig aldrig för den kommunistiska regimen.
Tvärtom har de under de svåraste förutsättningar byggt upp en demokrati och en människorättsrörelse.
Vi behöver inte vara oroliga för att det kommer hit européer som inte har en aning om vad demokrati och mänskliga rättigheter är.
Tvärtom kommer vi att erfara att den europeiska andan som bygger på demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter kommer att stärkas av dem som har fått kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter.
(Applåder)
Det är inte bara inåt som mycket kommer att förändras genom denna utvidgning.
Mycket annat kommer också att förändras och vi kommer att ha ett ännu större ansvar i vår internationella roll.
Jag delar också den oro som en del hyser om att vi kanske inte är tillräckligt förberedda ännu för att verkligen kunna spela denna viktiga och stora internationella roll.
Ryssland, Ukraina, Kaukasusländerna och Mellanöstern rycker allt närmare.
De kommer oss allt närmare och de blir våra omedelbara grannar.
Ordförande Prodi har talat om hur vi skall gestalta detta.
Mina damer och herrar!
Arbetet är ännu inte avslutat, varken hos oss eller kandidatländerna.
Anslutningsförhandlingarna kommer att fortsätta med oförminskad intensitet under nästa år.
Kommissionen kommer att noga kontrollera om alla villkor uppfylls och som utlovat åter göra upp balansräkningen om hur förberedelserna fortskrider ett halvår före anslutningen.
Jag tror att vi har lyckats med att finna tillförlitliga regler, minska motsättningarna och begränsa riskerna.
Kommissionen kommer under nästa år att tillsammans med ordförandeskapet lägga fram förslaget till anslutningsfördrag för Europaparlamentet.
Det vi då behöver är att Europaparlamentet röstar för varje enskild stat och för fördraget i sin helhet.
Det är Europaparlamentet som blir först att bestämma om vi kan nå målet på den väg vi slog in på i Köpenhamn.
Europaparlamentet har ensamt privilegiet att fatta beslut om varje enskilt land.
Det finns inget nationellt parlament som kan göra det.
Det ni gör kommer att bli tongivande för det som måste ske i 25 nationella parlament under 2003.
2004 kommer 25 länder att tillhöra unionen.
Två länder, Bulgarien och Rumänien, kan vara förvissade om ännu intensivare stöd i sina ansträngningar för EU-medlemskap 2007 som nu är vårt gemensamma mål.
Turkiet har goda utsikter att inleda förhandlingar.
Det är samma chanser som alla andra kandidatländer haft och förvaltat väl.
Jag vill understryka det som ordförande Rasmussen sa: ordningsföljden är klar och kan under inga omständigheter ändras.
Först måste det finnas klara och fullständiga politiska förutsättningar och därefter kan beslut fattas om att inleda förhandlingar.
(Applåder)
Kommissionen kommer inte att undandra sig sitt ansvar vad rapporten och rekommendationen anbelangar.
Låt mig för tydlighetens skull säga att vi har utvecklat måttstockar för denna rapport de senaste åren och vi har utvecklat förfaranden och metoder.
Vi kommer att arbeta med samma måttstockar, samma förfaranden och samma metoder.
Det viktigaste är att den efterföljande rekommendationen baserar sig på resultaten av rapporten, inte tvärtom.
Det kommer inte att bli så att vi har ett politiskt mål och redan kommer att veta vilken rekommendation vi vill ge och att rapporten skall utformas utifrån det.
Rapporten kommer i stället att vara rättvis, objektiv och neutral.
Det är en möjlighet för Turkiet och jag tror också att Turkiet har förutsättningar att uppfylla dessa villkor.
De måste nu lägga all sin energi på att fullborda reformer och omsätta dem i praktiken.
Det räcker inte för oss att se ett förbud mot tortyr på papper.
Vi vill vara säkra på att ingen människa torteras till döds i något turkiskt fängelse eller på någon turkisk polisstation.
(Applåder)
Mina damer och herrar!
Vi har i Europaparlamentet ofta talat om behovet av en bred, offentlig debatt.
Den är nu än viktigare för att se till att ratificeringen lyckas.
Låt oss hålla huvudet kallt när vi ger oss in i debatten, använda sakliga argument men också vara entusiastiska för det Europa som nu håller på att ta form.
(Applåder)
