# ID: svediakorp-gov431802
# author: Fogh Rasmussen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,963
# sentences: 101
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter, ärade ledamöter av Europeiska kommissionen, mina damer och herrar!
Sist jag talade här i kammaren var vid utvidgningsdebatten den 19 november.
Det var en lika stor som positiv upplevelse.
Jag lämnade kammaren med ett tydligt och starkt mandat att avsluta utvidgningsförhandlingarna.
Det gläder mig att komma hit i dag med ett lika tydligt resultat.
Efter långa och besvärliga förhandlingar avslutade ordförandeskapet förhandlingarna med tio nya medlemsstater på toppmötet i Köpenhamn.
Det är en gemensam dröm som gått i uppfyllelse och ett gemensamt mål som uppnåtts.
Europaparlamentet, kommissionen och ordförandeskapet har tillsammans kämpat för utvidgningen.
Det gladde mig därför speciellt mycket att Europaparlamentets talman deltog i den högtidliga avslutningen, när vi på fredagskvällen hälsade de nya medlemmarna välkomna i vår krets.
De senaste sex månadernas utvidgningsförhandlingar har varit som ett långdistanslopp med en rad besvärliga hinder, som skulle övervinnas under loppets gång.
Europaparlamentet, kommissionen och ordförandeskapet har kämpat tillsammans och i Köpenhamn nådde vi målet - sida vid sida, hand i hand.
Jag säger tack för den insatsen, tack för den aldrig sviktande uppbackningen och tack för det stöd vi fått på vår väg mot målet.
Genom besluten i Köpenhamn avslutade vi ett av de mörkaste och blodigaste kapitlen i Europas historia.
Vi satte punkt för ett århundrade som präglats av krig och konflikter.
Vi tog ett slutgiltigt farväl av Jaltakonferensens och det kalla krigets Europa.
Samtidigt öppnade vi dörren till en ny era i Europas historia, en era präglad av frihet, fred, tillväxt och välstånd.
Toppmötet i Köpenhamn blev en höjdpunkt för det europeiska samarbetets historia.
En triumf för frihet och demokrati och en öppning för en bättre framtid för befolkningarna i våra länder.
Utvidgningen av Europeiska unionen utgjorde huvudprioriteringen för det danska ordförandeskapet, men ordförandeskapet har även i övrigt åstadkommit en hel del betydelsefulla resultat.
Vi har som ordförandeskap prioriterat i stället för att nedprioritera, vilket framgår av resultaten.
Innan jag går över till toppmötet i Köpenhamn så kommer jag att helt kort redogöra för en del av de övriga uppgifterna som Europeiska unionen har löst under det senaste halvåret.
Vi har effektivt fortsatt kampen mot den internationella terrorismen och förstärkt insatserna mot illegal invandring.
Inom asylområdet har vi uppnått enighet om den så kallade Dublin II-förordningen, en förordning i vilken fastställs gemensamma bestämmelser för vilket land som skall ansvara för behandlingen av en asylansökan.
Vi lyckades uppnå enighet om en fullständig avreglering av Europeiska unionens gas- och elmarknader.
Vi har åstadkommit ett genombrott i fråga om Europeiska unionens transportpolitik.
Genom bestämmelserna rörande det gemensamma europeiska luftrummet har vi lagt grunden för färre inställda flygningar och kortare flygtider, vilket gagnar både passagerarna, miljön och flygbolagen.
Vi har gemensamt reagerat snabbt och effektivt vid oväntade katastrofer.
Först kom översvämningarna i Centraleuropa, där vi inom Europeiska unionen agerade gemensamt och upprättade en solidaritetsfond på 1 miljard euro för användning i samband med naturkatastrofer.
Senast har vi agerat i samband med oljetankern Prestiges tragiska förlisning.
Europeiska unionen agerade snabbt och antog bestämmelser för bl.a. snabb utfasning av enkelskroviga oljetankers och ökad kontroll i de hamnar som fartygen anlöper.
Man har uppnått enighet beträffande ett system för handel med utsläppsrättigheter (för koldioxid).
Framsteg har gjorts i fråga om livsmedelssäkerheten, bl.a. när det gäller gemensamma bestämmelser för märkning av livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer.
Vi lyckades komma fram till en lösning av frågan om transitering till och från Kaliningrad som kunde godkännas av alla parter.
Slutligen vill jag framhäva det positiva och effektiva samarbetet med Europaparlamentet, bl.a. när det gäller arbetet kring medbeslutandeförfarandet och budgetförfarandet.
För första gången på många år lyckades vi verkligen redan vid första behandlingen enas om stora delar av budgeten.
Jag vill gärna utnyttja detta tillfälle att tacka för den goda och positiva anda som har präglat samarbetet mellan Europaparlamentet, kommissionen och ordförandeskapet.
Tillsammans har vi under det senaste halvåret visat att Europeiska unionen kan uppnå resultat, att vi - trots nationella, institutionella och politiska olikheter - gemensamt kan skapa en bättre och tryggare vardag för medborgarna, skapa bättre konkurrensvillkor för vårt näringsliv och garantera en ökat inflytande för Europa i världen.
Jag tänker nu återvända till toppmötet i Köpenhamn.
Vi avslutade utvidgningsförhandlingarna med tio nya medlemsstater: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.
Vi hade intensiva och besvärliga förhandlingar in i det sista.
Det kunde inte varit annorlunda.
Det garanterar att vi har nått en riktig balans mellan kandidatländernas önskemål och de nuvarande medlemsstaternas möjligheter.
De krävande förhandlingarna om konkreta frågor som mjölkkvoter och betalningar är ju när det kommer till kritan ett bevis på att Europeiska unionen inte bara är ett centrum för pratglada, som antar ihåliga förklaringar.
Nej, Europeiska unionen är ett effektivt förhandlingsforum, där vi gör affärer och bedriver politik till förmån för alla parter.
De tio nya länderna kommer att kunna bli medlemmar från och med den 1 maj 2004.
Dessförinnan skall både de nya och de nuvarande medlemsstaterna avsluta sina nationella ratificeringsförfaranden.
Första ledet i denna process, som i flera länder kommer att innebära folkomröstningar, är färdigställandet av anslutningsfördraget.
Detta kommer därefter att i nämnd ordning läggas fram för kommissionen, Europaparlamentet och rådet för godkännande så att det skall kunna undertecknas i Aten den 16 april 2003.
Jag får uppmana alla tre institutionerna att göra sitt yttersta för att hålla denna tidsplan.
Slutsatserna från toppmötet i Köpenhamn berör också frågan om de nya medlemsstaternas deltagande i Europeiska unionens institutioner.
Vi konstaterar att de tio tillträdande staterna kommer att kunna delta som medlemmar i valet till Europaparlamentet 2004.
I anslutningsfördraget kommer det att fastställas att kommissionsledamöterna från de nya medlemsstaterna inträder i den nuvarande kommissionen från och med anslutningen den 1 maj 2004.
Efter att Europeiska rådet utnämnt en ny ordförande för kommissionen kan det nyvalda Europaparlamentet godkänna en ny kommission, som kommer att kunna tillträda 1 november 2004.
Härmed har vi tagit oss an denna viktiga fråga på ett förnuftigt sätt.
Jag får även uppmana alla att i samarbetet mellan institutionerna sträva efter flexibla lösningar, som garanterar bästa möjliga villkor för våra nya medlemsstater.
När det gäller Bulgarien och Rumänien är slutsatserna tydliga: Utvidgningsprocessen fortsätter och vi bekräftar att målet är att kunna välkomna de två länderna som medlemmar år 2007.
Frågan om Turkiet kom att utgöra ett viktigt ämne i Köpenhamn.
Vi kom fram till ett välavvägt och realistiskt svar.
Vi uppskattar de viktiga steg Turkiet har tagit i syfte att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
Vi uppmanar Turkiet att energiskt fortsätta med sin reformprocess och utlovar ett ökat stöd från Europeiska unionen till Turkiet i deras strävan.
Om Europeiska rådet i december 2004 på grundval av en rapport och en rekommendation från kommissionen kommer fram till att Turkiet uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna, så kommer Europeiska unionen att snarast möjligt inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet.
Detta är ett viktigt och positivt budskap till Turkiet, men jag vill betona att det fortfarande är ett absolut krav att Turkiet skall uppfylla de politiska kriterierna innan anslutningsförhandlingarna kan inledas.
Detta är ett måste.
Turkiet skall behandlas på samma sätt som alla de andra kandidatländerna.
Nu över till Cypern.
Cypern ansluts som en delad ö, samtidigt som det finns en realistisk möjlighet att parterna före den 28 februari 2003 kan komma fram till en enhetlig lösning på Cypernproblemet baserad på ett förslag från Förenta nationernas generalsekreterare.
Jag uppmanar å det bestämdaste de stridande parterna att utnyttja denna enastående möjlighet att lösa denna olycksaliga konflikt.
Vi har allt att vinna på en lösning nu, inte minst gäller detta Cyperns befolkning.
Vi sände i Köpenhamn ett tydligt budskap till den utvidgade Europeiska unionens nya grannar, länderna på västra Balkan, Ryssland, Ukraina, Moldavien och Vitryssland, samt länderna söder om Medelhavet.
Utvidgningen kommer inte att medföra att Europeiska unionen isolerar sig - Europeiska unionen kommer tvärtemot att stärka förbindelserna med sina nya grannar.
Detta kommer att ske såväl inom ramarna för nuvarande samarbetsordningar som genom en utveckling av dessa.
På toppmötet i Köpenhamn kunde vi dessutom konstatera att det rådde enighet om ramarna för den framtida överenskommelsen mellan Nato och Europeiska unionen angående den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Jag kan avslutningsvis nämna att Europeiska rådet även sammanträffade med ordföranden i Europeiska konventet, Valéry Giscard d ' Estaing.
Han rapporterade om arbetet i konventet och man var i Europeiska rådet överens om att konventet skulle redovisa resultatet av sitt arbete före toppmötet i juni 2003.
Det bestämdes att de nya medlemsstaterna fullt ut skall delta i regeringskonferensen.
Bulgarien och Rumänien deltar som observatörer.
Nu när utvidgningen är i hamn blir arbetet i konventet den viktigaste europapolitiska uppgiften.
Vi har utvidgat Europeiska unionen och nu skall vi se till att även den framtida Europeiska unionen med över 25 medlemsstater skall kunna fungera effektivt.
Vi skall förenkla beslutsförfarandena och framhäva Europeiska unionens värderingar.
Vi skall på ett bättre sätt redogöra för arbetsfördelningen mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna, vi skall i större utsträckning tillämpa kvalificerad majoritet och medbeslutandeförfarande och vi skall garantera ett öppet samarbete under demokratisk kontroll.
Det danska ordförandeskapet lider mot sitt slut.
Vi överlämnar stafettpinnen till Grekland och önskar lycka till samtidigt som vi tackar för ett bra trojkasamarbete.
Jag vänder mig slutligen på nytt direkt till ledamöterna av detta parlament, och då särskilt till dess talman, Pat Cox.
Talmannens möte med Europeiska rådet i Köpenhamn innebar återigen en konstruktiv bekräftelse på det nära förhållande som råder mellan Europaparlamentet och rådet.
Det danska ordförandeskapet har fäst stor vikt vid att möta Europaparlamentet med öppna armar och med en vilja till konstruktivt samarbete.
Jag har med tillfredsställelse kunnat konstatera att Europaparlamentet visat oss samma positiva välvilja.
Vi har varit oeniga men samarbetet har präglats av en vilja till kompromiss, framsteg och resultat.
Det är min erfarenhet från våra interinstitutionella toppmöten samt från mina möten med Europaparlamentets talmanskonferens.
Samma erfarenhet har ministrarna i den danska regeringen.
Jag vill utnyttja detta tillfälle till att tacka alla för det goda samarbetet.
Först och främst vill jag dock tacka för Europaparlamentets oförbehållsamma stöd vid genomförandet av det danska ordförandeskapets största uppgift, nämligen att avsluta förhandlingarna med de tio nya medlemsstaterna.
Beslutet i Köpenhamn angående utvidgningen av Europeiska unionen markerar återföreningen av Europas folk och stater, slutet på vår kontinents olyckliga delning och början på en ny era i Europas historia.
Toppmötet i Köpenhamn innebär också början på en ny era för Europeiska unionen.
I Köpenhamn löste Europeiska unionen den största uppgiften i gemenskapens historia.
Europeiska unionen framstår efter toppmötet i Köpenhamn som den förenande länken för framtidens Europa, ett samarbete baserat på gemensamma värden: Frihet och marknadsekonomi, gemenskap och socialt ansvar, demokrati och mänskliga rättigheter.
Ett effektivt samarbete som respekterar våra befolkningars och staters nationella särart.
Det frö som Europeiska unionens fäder sådde i Europas krigshärjade jord för snart 50 år sedan har slagit rot.
Genom utvidgningen av Europeiska unionen har deras dröm och deras vision blivit verklighet.
Vårt nya Europa har sett dagens ljus.
Tack herr talman!
(Applåder)
