# ID: svediakorp-gov431783
# author: Doyle (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 613
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill instämma med alla övriga och berömma alla inblandade, särskilt för att man lyckats få detta genom förlikningen på ett framgångsrikt sätt.
Jag vill särskilt tacka min kollega, föredragande Florenz, för den vilja han har visat under detta arbete, trots alla de problem som han stötte på från branschen och de olika politiska grupperna i denna kammare, inte minst från sin egen grupp.
Jag tackar honom för hans engagemang och tro på båda dessa direktiv.
Begränsning av användningen av vissa farliga ämnen, å ena sidan, och förhindrande av avfall från elektriska och elektroniska produkter å den andra, är vad de två betänkanden som vi har framför oss handlar om.
Mina kolleger har nämnt den takt med vilken detta avfall ökar.
Det är intressant att veta att det kommer att växa tre gånger snabbare än det genomsnittliga kommunala avfallet till 2010 - en ganska skrämmande tanke.
På grund av dess farliga innehåll, orsakar elektriska och elektroniska produkter miljöproblem under avfallshanteringsprocessen om de till exempel inte hanteras, sorteras, separeras, återvinns och återanvänds på ett lämpligt sätt.
Vi kan insistera på förbättrad produktutformning, och detta kommer att underlätta återvinningen och bortskaffandet av produkter när de är uttjänta.
Det är mot denna bakgrund man måste betrakta de två direktiven.
Jag noterade att de berörda åsikterna var enhälliga under förlikningen - och detta omfattar åsikter från Irland, Portugal, Grekland och andra länder vars avfallsnät och återvinningssystem är mycket mindre utvecklade än i vissa länder i EU.
Jag hoppas att våra tjänstemän, ministrar och andra som avtalade om målen och tidsplanerna var realistiska, eftersom vi inte bör åta oss att göra någonting som vi inte kan uppfylla.
Om det bara är en tidsfråga innan länder dras inför EG-domstolen för att de inte följer eller införlivar en särskild förordning, hamnar lagstiftning som antas i denna kammare i vanrykte.
Det gläder mig att de var enhälliga, men jag är litet oroad, eftersom de kanske inte tar allvarligt på det som krävs av dem.
Genom att jag känner till förhållanden med? underutveckling? av återvinning och avfallshantering i exempelvis mitt hemland Irland, hoppas jag verkligen att de menar vad de säger när de går med på detta direktiv, och jag stöder fullständigt det faktum att de har gjort det.
I förhållande till WEEE-direktivet, var en av de frågor som orsakade störst ångest inom branschen hanteringen av gammalt avfall: vem skall betala för det, osv.
Jag har förstått att det fortfarande väcker oro inom branschen, även om man har godtagit - kanske något motvilligt - att det enda sättet att betala är kollektivt och rättvist.
Alla tillverkare av nya produkter bör täcka sina egna kostnader, och insamlingen och hanteringen av alla nya produkter kan göras kollektivt.
Tillverkarna måste ge en garanti innan de säljer sina produkter på marknaden, för att säkra finansieringen av den framtida bortskaffningen av produkterna - kanske genom försäkring eller ett spärrat bankkonto.
Om en tillverkare försvinner från marknaden, skulle en sådan försäkring garantera att kostnaderna inte måste bäras av samhället eller andra tillverkare.
Till sist: Vi måste vara realistiska när det gäller målen och tidsplanen för avskaffandet av de farliga ämnena, särskilt bly och lödmetall av bly, och den oro som branschen har uttryckt.
Låt oss förvissa oss om att vi tekniskt kan ersätta det vi är på väg att förbjuda med en säkrare produkt, när det handlar om miljön.
