# ID: svediakorp-gov431692
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 518
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Med anknytning till ledamoten Blaks fråga vill jag säga att Europeiska revisionsrätten ju under alla år sedan 1994 och även för budgeten 2001 har konstaterat att bokföringen och avslutningen av räkenskaperna redovisar Europeiska unionens intäkter och utgifter samt den ekonomiska situationen vid årets slut på ett korrekt sätt.
Samtidigt har Europeiska revisionsrätten alltid uppmanat oss att gå över till ett annat system för balansräkningen, där ekonomiska transaktioner inte redovisas först när en betalning eller en intäkt sker, utan också när en fordran uppstår eller när ett åtagande ingås.
Det är ett väsentligt steg, som nu också har fastslagits genom budgetförordningen.
Under de gångna åren - och därmed går jag in på frågan från Heaton-Harris - har vi redan tagit steg i riktning mot denna balansräkning.
Visserligen fick vi då mycket information i fråga om vilka fordringar vi har, vilka åtaganden vi har, utanför bokföringssystemet.
Jag kan nämna ett exempel.
Vi undrade vilka åtaganden kommissionen hade i framtiden med tanke på pensionerna för dess tjänstemän.
Det var information som fastslogs och bedömdes av Generaldirektoratet för personal och administration och sedan så att säga fördes in i bokföringssystemet.
Den årliga budgeten låg inte till grund för denna information.
Jag kan nämna ett annat exempel, och det gäller då också för parlamentets budget.
Låt oss ta de fasta tillgångarna, låt oss ta denna kammare: I inkomst- och utgiftsredovisningen ingick bara de utgifter man har under ett år.
Om man så vill, fanns tillgångarna sedan inte längre på kontona, eller så måste de tas upp igen genom en motsvarande bedömning.
För framtiden planeras det nu - och det kommer också att införas - att informationen så att säga går direkt in i balansbudgeten från den årliga budgeten.
Då vet man vilka tillgångar Europeiska unionen har, och man behöver inte infoga dem separat.
Jag måste påpeka att vi tyvärr inte heller helt enkelt kan tillgripa de goda lösningar som tillämpas i medlemsstaterna.
Det finns enskilda medlemsstater - och vi diskuterade det ju också flera gånger i budgetkontrollutskottet - som har tagit steg i denna riktning, men samtidigt har medlemsstaterna också andra problemställningar.
Till exempel ägs infrastrukturer av kommunerna, de har alltså så att säga andra tillgångar och måste göra andra bedömningar än vi.
Om - och det är nu nytt - exempelvis säkerheter, som entreprenörerna måste lägga fram när de deltar i ett anbudsförfarande eller när de har erhållit ett kontrakt, måste tas upp i bokföringen, då måste vi där fatta nya beslut.
De internationella normerna är, om ni så vill, principer, men de måste så att säga brytas ned till de konkreta uppgifter som vi har, som står i budgeten, och göras operativa.
Det kommer då också att beslutas av denna normkommitté.
Om det ger ett bra resultat tror jag att det kanske i framtiden kommer att vara något som medlemsstaterna eller tredje land kan ta efter.
