# ID: svediakorp-gov431669
# author: Pittella (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 283
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade ledamöter!
Också jag skulle vilja tacka de allmänna föredragandena Färm och Stenmarck för de kloka medlingsinsatser som har gjort det möjligt för oss att komma fram till ett för parlamentet överlag tillfredsställande resultat.
Som många av er vet har jag uttryckt tveksamhet inför vissa punkter: jag syftar särskilt på nedskärningen av betalningsbemyndigandena för strukturfondernas kategori 2.
Den kompromiss man har kommit fram till är dock förståelig, om än inte entusiasmerande, mot bakgrund av det enorma trycket från medlemsstaterna att minska betalningarna trots att dessa har ökat i lägre takt än inflationen.
Jag skall inte uppehålla mig vid detta, utan tala om annat.
Detta är en övergångsbudget: som Ralf Walter påminde om ger den oss en hård sifferverklighet som är frukten av staternas snålhet.
Endast den blinde kan undgå att se att en ny epok har inletts: Köpenhamn är ett historiskt steg.
De som har trott på detta har verkligen varit visionärer.
Före oss hette visionärerna Spinelli, Monnet och Schuman.
Är det verkligen omöjligt att återuppliva en visionär anda också när det gäller budgeten?
Hur skall man kunna bygga en stark europeisk makt med småsnåla stater?
Kommer det månne en dag då de ekonomiska planerna görs upp i ett anfall av generositet av till exempel Nederländerna, då solidaritetsfonden helt finansieras av till exempel Luxemburg, då budgetkontrollutskottet ber oss göra av med mer i stället för mindre, då medlemsstaterna inte räknar vad som rinner in i och ut ur deras fickor, utan vad som verkligen behövs för att Europa skall kunna tillfredsställa sina medborgares behov?
