# ID: svediakorp-gov431623
# author: Pasqua (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 221
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Med tanke på de talanger Bourlanges vanligtvis visar prov på kunde man vänta sig något annat från honom än detta betänkande utan större intresse som, framför allt, knappast strålar av originalitet.
Den rangordning mellan lagar och bestämmelser som han föreslår (konstitutionella bestämmelser, konstitutionskompletterande lagar, vanliga lagar) är aldrig annat än en trogen kopia av den franska femte republikens konstitution.
Om dessutom rangordningen mellan lagar och bestämmelser nödvändigtvis förutsätter en rangordning mellan funktioner och organ lägger föredraganden här fram varken mer eller mindre än en ny europeisk arkitektur, som på europeisk nivå återger den stats-nationella konstitutionella modellen.
Som alla övningar av den här typen har den institutionella efterapningen ändå sina begränsningar.
Är det verkligen relevant att på detta sätt vilja överföra till gemenskapsnivå den konstitutionella modell som medlemsstaterna har gemensamt?
Svaret är naturligtvis nej.
Det som föredraganden glömmer när han ersätter den nuvarande förordningen med den europeiska lagen, och i förbigående kräver, det säger sig självt, att medbeslutandeförfarandet skall utvidgas, eller när han tar upp en reform av förfarandet för översyn av fördragen, är att även om unionen får ett politiskt system som är identiskt med det som finns i medlemsstaterna kommer unionen alltid att sakna det viktigaste, nämligen den demokratiska legitimiteten.
