# ID: svediakorp-gov431597
# author: Bordes, Cauquil & Laguiller (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Detta direktiv från Europaparlamentet och rådet, som syftar till att samla alla regler om arbetstidens förläggning, som föreskrivs av EU sedan många år, i en enda text, visar ännu tydligare att man vill låta arbetsgivarna förlägga arbetstiden som de vill.
Vi tar därför tillfället i akt att erinra om att vi är fullständigt emot nattarbete när det inte är socialt nödvändigt, eftersom det bara är ytterligare ett sätt att öka vinsten på bekostnad av arbetstagarnas hälsa.
När det gäller arbetstidens längd visar det stora antalet sidor som ägnas åt tillåtna undantag under en övergångsperiod på fem år, från och med den 1 augusti 2004, tydligt i vilken utsträckning det handlar mindre om att förlägga arbetstiden för de anställda än om att lämna händerna fria för arbetsgivarna att utnyttja arbetstagarna på det sätt de vill.
Ett av dessa skandalösa undantag bland många andra är följande:? Staterna skall se till att antalet arbetstimmar per vecka inte i något fall överskrider ett genomsnitt på femtioåtta timmar under de tre första åren av övergångsperioden, ett genomsnitt på femtiosex under de två nästföljande åren och ett genomsnitt på femtiotvå timmar för alla extra perioder.?
Vi kan självfallet inte godkänna ett sådant direktiv.
Vi har röstat emot detta betänkande, och även emot de som gäller Bulgarien och Rumänien, eftersom det handlar om en uppmaning, eller till och med en skyldighet, för dessa länders regeringar att? omstrukturera? sin stålproduktion.
Under förevändning av en? rationalisering?, krävs i texten en? minskning av produktionskapaciteten? i dessa länder.
Vi vänder oss emot denna? rationalisering? som är fullständigt idiotisk och omänsklig, och som kommer att leda till att en del av de befintliga företagen får stänga, till att deras arbetare får sägas upp och till att arbetslösheten ökar, och vars enda syfte är att de överlevande fabrikerna skall ge sina ägare vinst.
Samtidigt som vi är positiva till att Europeiska unionen utvidgas med de östeuropeiska länderna vänder vi oss emot att utvidgningen skall vara en förevändning för att förvärra levnadsvillkoren för de arbetande klasserna i dessa länder.
Om Europaparlamentet vill utfärda sanktioner mot krigsförbrytelser borde man börja med att sopa rent framför egen dörr.
Från Frankrike till Storbritannien via Belgien, Portugal och Spanien, kort sagt alla stater vars företrädare finns här, har alla under de senaste decennierna bedrivit avskyvärda kolonialkrig, med alla sina brott mot mänskligheten.
Och det är aldrig fråga om att vidta rättsliga åtgärder mot de generaler eller överstar som torterat i Algeriet, och inte heller de politiskt ansvariga som skyddat dem och försvarat deras handlingar.
Och hur många andra konflikter finns det inte, även efter avkoloniseringen, från Rwanda till Sierra Leone via Liberia, där europeiska stater är ansvariga eller medskyldiga till brott mot mänskligheten - skall de inte beklagas?
Och vem skall döma de brott som till och med nu begås mot civila i Elfenbenskusten, av rebelliska militärer förvisso, men i ännu större utsträckning av regimens soldater, under direkt skydd av den franska armén?
Det är inte folket som den franska armén skyddar där borta, utan det franska kapitalet.
Frankrikes armé ut ur Elfenbenskusten!
Betänkandet doftar hyckleri och vi har därför röstat emot det.
