# ID: svediakorp-gov431558
# author: Corbey (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 553
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Allra först mitt uppriktiga tack till kollega Wolfgang Kreissl-Dörfler.
Han har gjort ett utmärkt arbete och hans objektiva hållning gör det möjligt att överbrygga politiska motsättningar.
MKS-krisen har lämnat djupa spår, avlivningarna har medfört sorg i otaliga familjer men har också lett till upprördhet och ilska bland allmänheten, ibland en maktlös ilska gentemot myndigheterna.
En ilska också gentemot Europa som hindrade vaccinering i närheten av drabbade jordbruk.
Europaparlamentet lägger i dag fram en genomarbetad ståndpunkt, en ståndpunkt som jag helt och hållet kan ställa mig bakom.
Ja, vi är mot onödig avlivning av friska djur.
Ja, vi vill vaccinera vid ett utbrott av mul- och klövsjuka.
Ja, vi måste övertyga varuhusen att sälja köttet från vaccinerade djur som vanligt.
Ja, det måste till nödplaner.
Vi måste få till en världsomspännande dimension och OIE måste lägga fram en tydlig ståndpunkt och vi måste få bra kontroll på flygplatser och för import.
Och ja, vi måste få sektorn strukturellt frisk, utan bristfälliga transporter, med god hygien och utan en bidragspolitik som stimulerar transportrörelser för mycket, och bra kontroller måste alltid genomföras.
Alla de här sakerna håller jag helt och hållet med om.
Vi kan dock inte stanna där.
En politisk önskelista räcker inte.
Så länge Europaparlamentet inte har något att säga till om inom jordbruksområdet, finns det risk att vår resolution bara blir en papperstiger.
Om vi inte kombinerar den här resolutionen med rejäla insatser i konventet så är alla ansträngningar förgäves.
Värre än så, vi kommer att ha väckt felaktiga förväntningar och vi kommer att nära en ny euroskepticism.
MKS-krisen år 2001 var i Nederländerna ett sorts förebud för det politiska jordskredet år 2002.
Vi måste i varje fall också lära oss den politiska läxan.
Förtroendet för politiken fick sig en rejäl törn.
Ett viktigt skäl var att det politiska ansvaret förblev otydligt, för vem var egentligen ansvarig för icke-vaccineringspolitiken?
Var det regeringen, var det EU, Internationella byrån för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar?
Inget var tydligt.
Ministrarna hänvisade till EU, EU-kommissionärerna hänvisade till de nationella regeringarna och till OIE.
För medborgarna gick det knappast att få någon insyn i den invecklade ansvarskonstruktionen och det gav bilden av politiker som visserligen intog ståndpunkter men sedan helst gömde sig bakom andra.
Politiker som skjuter över ansvaret på andra gör att politiken inte blir trovärdig.
Det här frånskyllningsspelet har med kraft vänt sig mot Europa.
De hundratals arga breven och arga e-postmeddelandena var signaler om en mänsklig men även interinstitutionell tragedi.
Ett ytterligare utbrott av mul- och klövsjuka får aldrig mer leda till massavlivning av boskap.
Det måste vi satsa mycket på under den närmaste tiden.
För det behövs en MKS-politik där ansvaret är tydligt angivet, regionalt, nationellt, europeiskt och internationellt.
Parlamenten måste också engageras.
Vårt mål måste vara en MKS-politik som inte är anonym.
Ansvaret för besluten och för efterlevandet av dessa måste anges tydligt och det är vår uppgift att kommunicera om detta.
Jag hoppas att det här betänkandet kan bidra till det och jag tackar föredraganden ännu en gång.
