# ID: svediakorp-gov431534
# author: Langenhagen (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 700
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det var inget som skedde automatiskt att detta parlament beslutade sig för att här och i dag debattera gemenskapens åtgärdsprogram Sokrates och Ungdom för Europa.
Enligt vår nya arbetsordning behöver nämligen ett ämne som enhälligt godkänns av ett utskott inte längre diskuteras i plenum, och budgetkontrollutskottet har enhälligt och positivt antagit mitt betänkande.
Jag var ändå av den uppfattningen att det i fråga om Sokrates och Ungdom för Europa handlar om ett överordnat och europapolitiskt vittomfattande och relevant ämne som måste presenteras för den stora allmänheten, för denna allmänhet har i hanteringen av detta drabbats av diverse magsmärtor och en hel del huvudvärk.
Dessa smärtor har slutligen hamnat hos Europeiska revisionsrätten som i sin särskilda rapport har upptäckt en rad allvarliga svagheter.
Revisionsrätten bekräftar att medel delvis inte har använts i överensstämmelse med andan i programmens målbeskrivningar eller att målen inte har klart definierats.
I samband med vissa projekt har en lämplig förfinansiering saknats, vilket avsevärt har försvårat eller till och med omöjliggjort projektledarnas och projektdeltagarnas arbete.
Inte utan orsak vänder allt fler skolor och universitet och andra dessa program ryggen.
Det kan jag förstå.
Dessutom står de oproportionerligt höga förvaltningskostnaderna och den omständliga förvaltningsproceduren inte i någon relation till den nytta de för med sig.
Det får inte vara så att de medel som ställts till förfogande helt enkelt fastnar i förvaltningsapparatens maskineri i stället för att hamna hos dem för vilka de egentligen är avsedda.
Likaså har det funnits anledning att anmärka på förseningar vid utbetalning av bidragen, brister i samordningen totalt sett och frånvaro av äkta kontroll- och utvärderingsstrukturer, framför allt beroende på programmens komplexitet.
Och vad man verkligen inte kan förstå är varför kommissionen skulle behöva försena underlaget till utvärderingsrapporten.
Detta förorsakade en motsvarande försening av den efterföljande rapporten från revisionsrätten.
Detta är egentligen oförlåtligt, särskilt som det här handlade om en bedömning av en rapport från 1995 till 1999 och vi i dag, nästan fyra år senare, skriver år 2003.
Vi var 1999 beredda att i direkt anslutning till det första anta ett andra numera sexårigt program från 2000 till 2006 utan att i tid ha utvärderat det föregående.
Likväl är mitt betänkande mycket positivt gentemot den särskilda rapporten och programmen Sokrates och Ungdom för Europa.
För mig råder inget tvivel om att dessa program är viktiga för det transnationella samarbetet i det förenade Europa och rentav utgör en nödvändighet och ett komplement på bildningsväsendets område.
Men icke bara detta, även Europas medborgare - när allt kommer omkring är det ju om dessa det handlar, vare sig de är studenter eller yrkesverksamma ungdomar - kommer allt närmare varandra, för genom meningsutbytet, den så kallade aktiva dialogen och den målinriktade förmedlingen av kunskap om europeiska sammanhang, främjas en ömsesidig, social, europapolitisk och ekonomisk gemensam förståelse, och en ökad europeisk integration underlättas.
I femårsprogrammet från 1995 till 1999 anslogs medel till ett belopp av 920 miljoner euro för Sokrates och 126 miljoner euro för Ungdom för Europa - tämligen ansenliga summor.
I det därpå följande programmet 2000 till 2006 fördubblades beloppen.
Det är beaktansvärt.
Med tanke på att vi nu står inför utvidgningen har uppgiften att ha Europas ungdom och dess bildning i åtanke inte blivit mindre utan större.
Därför kräver jag att de så kallade tekniska byråerna nu äntligen ersätts av inrättningar med allmän rättsstatus, att vi garanterar en klar kompetensavgränsning mellan kommissionen och nationella inrättningar för att även undanröja skillnaderna mellan de enskilda medlemsstaterna.
De nationella inrättningarna måste utrustas med tillräckliga personella, materiella och finansiella medel för att också kunna fullgöra de uppgifter som anförtrotts dem.
För vi är dock överens: en god utbildning utgör grunden till ekonomisk framgång i framtiden och Europas konkurrensförmåga i världen.
De särskilda åtgärder som nämns i betänkandet för att avhjälpa problemen utgör ett steg i rätt riktning och kommer att resultera i att programmen Sokrates och Ungdom för Europa i framtiden kommer att präglas av större effektivitet, öppenhet och entusiasm.
