# ID: svediakorp-gov431525
# author: Grossetête (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 660
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag har alltid ansett att hälsoskyddet och konsumentskyddet borde vara viktigare än alla andra skäl.
Men respekten för försiktighetsprincipen innebär inte för den sakens skull att alla tekniska framsteg hindras i fråga om behandlingen av livsmedel.
När det gäller joniserande strålning av livsmedel betonas det i Europeiska kommissionens meddelande - och jag är noga med att precisera att det i detta fall verkligen gäller ett meddelande och inte en lagstiftningstext - att forskarna anser att bestrålning av livsmedel inte medför någon som helst fara för konsumenternas hälsa om den används inom ramen för goda tillverkningsmetoder.
Bestrålning bör för den sakens skull naturligtvis inte användas för att kompensera en bristande hygien.
Det förslag till betänkande som Breyer lade fram för oss i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor i september 2002 framstod som särskilt nedslående.
Det är viktigt att undvika den sammanblandning som vissa av mina kolleger gör.
Det som ifrågasätts här är innehållet i min kollega Breyers betänkande och inte kommissionens meddelande.
Jag vill dock absolut säga till Breyer att jag inte utsatts för några som helst påtryckningar.
Efter att merparten av mina ändringsförslag och ändringsförslagen från min kollega John Bowis antagits, godkändes detta betänkande enhälligt i parlamentsutskottet.
Min grupp ansåg faktiskt att en jämvikt hade uppnåtts och att detta betänkande kunde godkännas i sitt befintliga skick, även om vissa punkter som var särskilt agitatoriska fortfarande fanns kvar.
Punkt 14 tillför sålunda praktiskt taget ingenting till betänkandet:? [det] bör vara en skyldighet för livsmedelstillverkare och livsmedelsförädlare för att undvika risker för arbetstagarna, människors hälsa och miljön?, säger vår kollega från De gröna.
Hur tror ni att vi skall kunna vara trovärdiga gentemot konsumenterna om vi begränsar oss till denna typ av formulering?
Vi måste arbeta och fatta konkreta beslut som effektivt stärker konsumenternas säkerhet.
Det är i denna anda som jag lade fram de ändringsförslag som antogs i utskottet, och vilkas syfte är att stärka kontrollerna för att undvika att produkter som bestrålats olagligt kan föras in på marknaden.
I gengäld tycker jag att det verkar rimligt när bestrålning visar sig användbart för att förstöra mikroorganismer eller insekter som finns i vissa typer av livsmedel att inte stänga dörren för denna behandlingsmetod.
Jag delar för övrigt inte föredragandens ståndpunkter om transporten av varor.
Jag tycker att det verkar användbart att i dag kunna importera och exportera produkter som inte kunde importeras och exporteras tidigare.
Det är fallet med kryddor som kan transporteras mycket långa sträckor.
Och jag förstår inte på vilket sätt en längre konserveringsperiod för livsmedel äventyrar den hållbara utveckling som vi alla eftersträvar.
Slutligen skulle jag, herr talman, kära kolleger, vilja ta detta tillfälle i akt för att göra en allmän kommentar.
Jag anser att det är helt och hållet beklagligt att vårt parlament uttalar sig och utarbetar ett betänkande om minsta lilla meddelande från Europeiska kommissionen.
Denna typ av förfarande var användbart på den tid då vi enbart rådfrågades.
Men i dag vore det mer effektivt och mer logiskt om vi koncentrerade oss på vårt lagstiftningsarbete.
Vi skulle vinna i respektabilitet på det, det skulle minska vår späckade föredragningslista, vi skulle kunna ägna mer tid åt lagstiftningsförfarandena och slutligen undvika att göra kommissionens arbete genom att fastställa vår ståndpunkt i fråga om ett ärende innan vi ens har fått ett förslag från kommissionen.
Jag skall inte uppehålla mig längre vid detta ärende, som enligt min åsikt egentligen varken behöver nya ändringsförslag eller måste diskuteras igen vid ett parlamentssammanträde.
Jag anser att det är ovärdigt för de debatter som vi borde föra i vår kammare att ägna flera minuter åt ett betänkande om ett meddelande från kommissionen, och detta för enbart tre ändringsförslag som lagts fram i kammaren.
