# ID: svediakorp-gov431501
# author: Leinen (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 495
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Rangordningen av lagar och föreskrifter är normalt ett ämne med vilket man driver varje normal medborgare ut ur kammaren, men jag tror att det ändå visar sig tydligt och klart hur viktigt detta betänkande av Bourlanges är för unionens handlingsförmåga och naturligtvis även för begripligheten och - som man kommer att få se - för en demokratisering av beslutsförfarandet.
Hemma har vi tre nivåer på lagar och föreskrifter: författningen, lagarna och de därunder liggande tillämpningsföreskrifterna.
I EU har vi 30 olika instrument.
EU: s instrumentlåda är alltså alldeles för stor och därför också alldeles för oöverskådlig, för ingen finner sig till rätta där, och det blir en enda röra av alla begrepp.
Det rör sig om ett fullständigt ogenomskådligt och delvis även odemokratiskt system!
Betänkandet av Bourlanges har den stora förtjänsten att det i detta sammanhang driver utvecklingen framåt med språng.
Detta är verkligen ett stort språng framåt i fråga om klarhet, i fråga om demokratisering.
Vi har med stora ansträngningar försökt att även i EU dokumentera de tre nivåerna: den konstitutionella nivån, lagstiftningsnivån och den där under liggande nivån av föreskrifter.
I samband med den konstitutionella nivån anser jag att man måste finna ett förenklat revisionsförfarande för den andra delen av författningen.
Om vi med 25 stater och mer skall ändra alla bestämmelser i den andra delen enhälligt, då vet man säkert att en blockad kommer att bli följden.
Men det finns naturligtvis också väldigt ömma punkter, eftersom majoritetsbeslut naturligtvis också betyder att man kan förlora.
Men detta språng och även denna inre vilja måste komma, annars blockerar vi bara varandra ömsesidigt, och det vill inte medborgarna.
När det gäller lagstiftningen börjar det med att vi också kallar lagar för lagar och inte - som nu är fallet - förordningar, vilket på tyska betecknar en administrativ föreskrift men ingen lag.
Jag skulle mycket gärna vilja att man använder beteckningarna unionslag och unionsramlag och att medbeslutandet blir regel.
Vid alla former av lagstiftning måste medbeslutandet bli regel.
När det gäller budgetlagstiftningen - och det är likaså en mycket viktig rättighet för parlamentet att besluta om budgeten - kommer man säkert att behöva ett särskilt förfarande, men kärnpunkten i medbeslutandet bör vara densamma.
Stor betydelse har detta tredje komplex: att avgränsa den normala lagstiftningen genom parlamentet och rådet från tillämpningsbestämmelser som kommissionen utfärdar.
Här behöver vi klarhet i fråga om vad som hör till den lagstiftande och vad som hör till den exekutiva makten.
Själva skulle vi kunna avlasta oss genom att vi här i parlamentet inte utfärdar några tekniska föreskrifter utan bara de grundläggande lagarna.
Herr talman!
Jag tror att detta är ett stort lyckokast - tack till vår kollega Bourlanges, som har gjort sig mycken möda och verkligen lägger fram ett stort betänkande!
