# ID: svediakorp-gov431499
# author: Thorning-Schmidt (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 362
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill gärna framföra ett tack till föredraganden för hans outtröttliga entusiasm för Europas utveckling och för ett mycket detaljerat och fint betänkande.
Jag vill dock framhålla två punkter där jag har en annan uppfattning.
Den första punkten gäller förfarandet vid fördragsrevision.
Jag håller helt och hållet med om att det mot bakgrund av arbetet i konventet är tydligt att vi i framtiden måste använda konventsmetoden vid fördragsändringar.
Det har vi i alla fall lärt oss av denna process.
Men jag måste ändå säga att jag inte alls kan stödja föredragandens förslag om en ändring av själva ratifikationsförfarandet.
Jag anser att det inte är i överensstämmelse med den anda som råder i vår gemenskap om vi skall ta ifrån medlemsstaterna kontrollen av unionens utveckling.
Jag är faktiskt rädd för att ett sådant förfarande i sig självt kommer att förhindra utveckling i vårt Europa, eftersom befolkningarna kommer att vara mycket skeptiska till att ge Europa flera befogenheter, t.ex. om de känner att de inte har något inflytande över vad som pågår.
Jag anser därför att vi måste erkänna att Europa bygger på medborgarna och folken, men att de bärande konstituerande enheterna i vår union är medlemsländerna, och att detta naturligtvis måste avspeglas i våra ratifikationsförfaranden.
Vi bör helt enkelt hålla fast vid det förfarande vi har för närvarande.
Den andra punkten gäller den sociala dialogens placering i gemenskapen.
Föredraganden försöker införa ett förfarande med godkännande från rådet och Europaparlamentet när arbetsmarknadens parter har kommit fram till ett förslag.
Jag anser att ett sådant tillvägagångssätt kommer att skapa en opraktisk tredje part i den sociala dialogen.
Meningen med den sociala dialogen är ju just att de båda parterna på arbetsmarknaden ingår förpliktande avtal med varandra, och att det inte finns några ovidkommande parter - i detta fall lagstiftare - med i sådana avtal.
Om vi på allvar vill starta en social dialog och kanske med tiden skapa riktiga europeiska överenskommelser, så måste vi erkänna att det är arbetsmarknadens parter själva som skall förhandla och att lagstiftarna måste hålla sig utanför.
