# ID: svediakorp-gov431424
# author: Meijer (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 228
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Till det rika Europa gränsar Afrika, den fattigaste världsdelen.
Den här världsdelen med många dödliga sjukdomar, obetydlig industri, ökenbildning och kamp om mineraler säljer sina jordbruksprodukter och gruvprodukter till den rika världen.
Tidigare, under kolonialtiden, skedde det under tvång.
Nu verkar det avtalas frivilligt, men de får knappast chansen att göra något annat.
Politiskt sett är kolonialismen slut men ekonomiskt sett fortsätter den.
Det gäller även för fisket, till och med i ökande omfattning.
Europeiska unionen hyr fiskegrund i de afrikanska ländernas territorialvatten och ekonomiska kustområden för de egna fiskeflottornas räkning, främst de från Spanien och Portugal.
För fattiga länder är det en källa till snabba inkomster, men ingen lösning för framtiden.
Om havet där snart kommer att vara lika utfiskat som Nordsjön så står de här länderna där med ett olösligt problem.
De är egentligen redan nu i stort behov av havsnäringen för sin egen undernärda befolkning, och ett eventuellt överskott skulle de kunna exportera.
I stället inskränker de sig till ett primitivt kustfiske, och sina fiskerättigheter säljer de till andra.
Det måste snabbt bli ett slut på den situationen.
Därför har jag allt mindre lust att rösta för en förlängning av sådana avtal, såsom i dag de för Senegal och Angola.
