# ID: svediakorp-gov431353
# author: Tajani (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kommissionens viktiga bidrag till konventets arbete kan bara stärka den som är övertygad om nödvändigheten av att ge Europa ett konstitutionellt fördrag innan återföreningsfasen inleds.
Den nya konstitutionella konstruktionen kan enbart födas ur en seriös och djupgående diskussion mellan företrädarna för de europeiska och nationella institutionerna.
Konventet måste med andra ord i allt högre grad bli den plats, inte där olika ståndpunkter bryts med varandra, utan där den bästa kompromissen föds, en kompromiss som sanktionerar den dubbla legitimitet som finns i Europa: gemenskapens och den mellanstatliga.
Det nya Europa, som bygger på principerna solidaritet och subsidiaritet, måste vara politiskt starkt och ekonomiskt trovärdigt.
Därför måste vi ge Europa en enda röst i utrikespolitiken.
Det blir ett Europa som skulle ha få, starka och väl definierade behörigheter: förutom inom utrikespolitiken, även inom försvar, säkerhet, migrationskontroll, inre marknad och ekonomistyrning.
En federation av nationalstater som inte skulle vara en superstat som sysslar med allt och inget, utan i stället en institution med en stabil balans mellan de tre institutionerna: parlamentet, rådet och kommissionen.
Naturligtvis måste vi ändra principen om halvårsvis rotation av unionens ordförandeskap.
Ställda inför kommissionens förslag, som i går beskrevs i Le Monde och i dag i kammaren, finns det en del som gör att man tänker på den franska modellen: kommissionen som spelar Raffarins roll och rådet som spelar rollen av Chirac.
Jag frågar mig: skulle man kunna komma fram till en kompromiss med en enda ordförande, för kommissionen och rådet, föreslagen av rådet men vald med två tredjedels majoritet i parlamentet?
Ett sista påpekande: det Europa som vi håller på att bygga kan inte vara utan sina judiska-kristna rötter, garanter för institutionernas sekulära natur.
Att bygga en union i morgon utan någon som helst hänvisning till den egna historien är som att bygga ett slott utan stabil grund.
