# ID: svediakorp-gov431304
# author: Stauner (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade kolleger, fru kommissionär!
Jag tycker mig kunna ta vid där föredraganden slutade.
Även PPE-DE-gruppen och jag själv är egentligen tillfreds med betänkandet och kompromissen.
Jag menar att vi genom betänkandet på nytt kompletterar hälsoskyddet för arbetstagarna med en viktig europeisk byggsten, även om det tyvärr fortfarande dröjer alltför länge innan vi får en gemensam europeisk trygghetsnorm.
Det första förslaget lades ju fram redan 1993.
Arbetet med direktivet om skydd mot buller har med all säkerhet inte varit enkelt, eftersom rådets och parlamentets ståndpunkter ju har gått tämligen brett isär.
Men själva syftet med förlikningsförfarandet är ju just att trots detta nå ett enande.
Det ligger i sakens natur att ett sådant enande inte blir annat än en kompromiss, men som sagt, vi kan alla vara mycket nöjda med den kompromiss som har träffats.
Skyddet mot buller har objektivt sett förbättrats; föregående talare har redan presenterat de tekniska siffrorna och detaljerna.
Uppgifterna är dock entydiga, vilket jag menar är viktigt, och det finns i tillämpningen inga tveksamma fall eller subjektiva bedömningsfält som förvirrar.
Nytt i sammanhanget är arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla hörselskydd, kontrollera skyddens effektivitet och se till att de används.
Därmed konkretiseras kravet på ett allmänt arbetarskydd från arbetsgivarens sida på ett entydigt sätt.
För min partigrupp har det också varit viktigt att i tillämpningen av direktivet ta särskild hänsyn till de speciella villkoren i musik- och underhållningsbranschen.
Detta är positivt för den rättsliga tydlighetens och den praktiska genomförbarhetens skull, för det är ju meningslöst att fortsätta blunda för att direktivet rättsligt sätt även gäller t.ex. orkestermedlemmar som i praktiken inte tillämpar det av bekvämlighet eller av estetiska skäl.
Därför är det helt enkelt ärligare med en övergångsperiod och att låta de enskilda medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram åtgärder som de själva ansvarar för.
Jag vill också betona att direktivet, hur glädjande det än är på papperet, också måste omsättas i praktiken.
Jag har en allt starkare känsla av att direktiv för arbetarskydd visserligen ser bra ut på papperet men att man inte så gärna genomför dem.
Detta kan bero på den ekonomiska utvecklingen, men inte minst i hårda tider måste vi vara extra observanta på att direktiven faktiskt genomförs.
Detta sagt speciellt med tanke på kandidatländerna, för här måste vi föregå med ett särskilt gott exempel.
