# ID: svediakorp-gov431264
# author: Piétrasanta (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De bestämmelser som skall röstas igenom på torsdag utgör grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken för de tio kommande åren, liksom planeringen av anslagen till fisket och inrättandet av en katastroffond avsedd att lösa problemet med överkapacitet bland unionens fiskeflottor.
Det åligger medlemsstaterna att välja hur de vill agera under denna period.
Jag skulle här vilja tala för det småskaliga fisket, det som gäller de flesta arbetstillfällena och gör det möjligt för ett stort antal traditionella fiskarfamiljer att överleva.
Hittills är det faktiskt framför allt det industriella fisket som främjats alltmer, och jag tackar kommissionär Fischler för de förslag han lämnat i sin redogörelse för den allmänna politiken på detta område.
För det första: när man utnyttjar anslagen från FFU för att bygga allt större och allt starkare fartyg främjar staterna en rovdrift, som naturligtvis är större och mindre selektiv, på bekostnad av små yrkesfiskare som vill bevara ett kraftfullt verktyg i bra skick och med bra säkerhetsvillkor, samtidigt som det är föga aggressivt mot den marina miljön.
Vi vill att större belopp skall beviljas till företagen, bl.a. när det gäller strukturfonderna.
De måste bl.a. användas till bättre utrustning och inte till att förstöra verktyget.
Man skulle också behöva bevilja de små och mindre starka fartygen tillgång till områden som är reserverade för dem när det gäller de huvudsakliga resurserna.
Medlemsstaterna skulle kunna inleda en liknande åtgärd för att främja tillträdet till marknaderna där de små yrkesfiskarna, som är mindre organiserade än de stora, får mindre inflytande över förvaltningen.
Det är anledningen till stödet till fiskerier och auktioner.
När det gäller yrkesfiskarnas representation i rådgivande kommittéer till kommissionen bör de små företagen gynnas.
Vi borde förbättra dessa traditionella fiskares möjligheter till representation, särskilt i regionala fiskekommittéer där yrkesorganisationer kan uttala sig, vilket exemplet med arbetsdomstolen för Medelhavet visar.
De skulle därmed bättre kunna försvara sina intressen.
Det är avslutningsvis alltid de stora som kan gå längre, antingen i Afrika, exempelvis i Senegal där arter utnyttjas mer, eller i andra länder vars fiskeresurser är grundläggande för den lokala ekonomin.
De bidrar till utfiskning av bestånden, vilket skadar såväl det lokala fisket som det internationella.
Detta är alltså förslag som vi kan lämna för att främja det småskaliga fisket.
