# ID: svediakorp-gov431250
# author: Stevenson (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 732
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig först av allt tacka föredragandena Jové Peres och Varela Suanzes-Carpegna för deras utmärkta betänkanden, och eftersom de kommer från Galicien så vill jag även säga till dem båda att de har vår djupaste medkänsla från fiskeriutskottet för den tragedi som utspelar sig i området, förorsakad av vraket av? Prestige?.
Om fiskeriutskottet kan göra någonting för att hjälpa så kommer vi att göra allt som behövs och samla allt det bistånd vi kan för att hjälpa folket i Galicien.
Våra tankar är med dem i denna tid.
Jag vill tala om torskkrisen.
Som kammaren känner till så kräver kommissionen kolossala nedskärningar på upp till 80 procent för fisket av torsk och kolja och betydande minskningar för fisket av annan vitfisk för att komma tillrätta med de krympande torskbestånden i Nordsjön, Irländska sjön, havet väster om Skottland och Skagerrak.
Nedskärningar i denna skala skulle utplåna fisket av vitfisk i Förenade kungariket och Irland och förstöra tusentals arbetstillfällen i dessa länder, liksom i Frankrike, Skandinavien och Nederländerna.
Jag har sett kommissionens reviderade återhämtningsplan för torsk och kummel.
Jag måste säga till kammaren att detta är en radikal förändring jämfört med den ursprungliga återhämtningsplanen för torsk och kummel som vi behandlade, och jag anser att, enligt artikel 37 i fördraget, vi i denna kammare har rätt att bli konsulterade om dessa förändrade förslag.
Jag hoppas att denna kammare stödjer mig i att kräva denna rätt och att vi vill ha vårt ord med i laget och att dessa förändrade förslag fordrar ett fullständigt samråd med oss.
För att förbättra denna debatt vill jag fråga kommissionen varför de är beredda att acceptera de bristfälliga och inaktuella vetenskapliga data som ligger till grund för deras krav på drakoniska nedskärningar.
ICES ' data samlades in under 2001 innan man införde rigorösa bevarandeåtgärder, vilkas effekter ännu inte har utvärderats.
Till exempel: fiskarna i min valkrets i Skottland ökade maskstorleken till 120 millimeter, förra våren drabbades de av en stängning av 137 000 kvadratkilometer lekplatser för torsk i Nordsjön, 170 fartyg skrotades under den senaste omgången av nedläggningar, vilket lämnade tusentals ton fisk i havet som i annat fall kunde ha fångats och sålts.
Och delar av Irländska sjön har naturligtvis varit stängda för torskfiske under de senaste tre åren, vilket har gjort det möjligt för torskbestånden att återhämta sig.
Effekterna av dessa åtgärder har ännu inte analyserats av forskarna.
Inte heller har man analyserat möjligheten att stigande temperaturer, föroreningar eller Nordatlantiska strömmen kan ha bidragit till torskens vandring längre norrut mot Island och Färöarna där man regelbundet fångar tusentals ton torsk.
Samma forskare som kräver att vår vitfiskindustri skall stängas i minst sex år kan inte garantera att torsken någonsin kommer att återvända till Nordsjön även om vi genomför dessa åtgärder.
Som vi i fiskeriutskottet känner till så stängde den kanadensiska regeringen Newfoundlandsbankarna för tio år sedan, och det finns ännu inte några tecken på att torsken skulle återvända.
I stället för torsk hittar de kanadensiska fiskarna stora bestånd av Queenkrabba och räkor, som ger dem ungefär fyra gånger den inkomst de brukade få av torsken.
Jag anser att det är en liknande utveckling som nu äger rum i Nordsjön, där vi kan se stora spirande bestånd av räkor, som nu är ett av våra rikaste fisken.
Vetenskapsmän har nyligen visat att på samma sätt som torsk äter räkor så äter räkor torskyngel.
Det kan mycket väl vara så att vi, oavsett vilka drakoniska åtgärder vi vidtar, inte kommer att kunna återetablera torsken.
Efter en planerad stängning på minst sex år skulle sådana åtgärder hursomhelst endast vara av akademiskt intresse, eftersom så mycket som 44 000 fiskare och anställda i företag med anknytning till fiskeindustrin skulle ha förlorat sina arbeten enligt den senaste socio-ekonomiska konsekvensstudien.
Så ser den katastrof ut som de står inför denna jul efter att troget ha följt den gemensamma fiskeripolitikens regler och förordningar under de senaste tjugo åren.
Jag är för ett uthålligt fiske och inser att det är nödvändigt att skapa balans mellan flottkapacitet och tillgängliga fiskbestånd, men jag erkänner också att en livskraftig fiskeindustri behöver fiskare som fångar fisken.
