# ID: svediakorp-gov431241
# author: Haarder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 491
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag måste nog beteckna Karas ' inlägg som meningslöst.
Frågan till rådet löd: kommer rådet på stats- och regeringschefsnivå att gå in i en dialog med Europaparlamentet om förutsättningarna för ett beslut om ledamotsstadgan?
Svaret är ja.
Det sade jag ganska tydligt.
Vidare upprepade jag vad rådet hela tiden har ansett, nämligen att bollen nu ligger hos parlamentet.
När parlamentet har uppnått enighet om något finns det utsikter till att det kommer att beslutas och godkännas av rådet, så jag utgår från att bollen går vidare till rådet.
Jag vill inte gå in på detaljer i uttalandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till parlamentets talmanskonferens.
Det uttalandet har ju inte skickats till rådet, och det har inte beslutats av en majoritet i parlamentet.
Rådet kommer inte att presentera något detaljerat förslag.
Detta är ett svar till Lehne.
Bollen ligger hos parlamentet.
Jag vill gärna påminna om händelseförloppet 1999, när det dåvarande tyska ordförandeskapet gjorde en stor insats för att nå fram till en kompromiss.
Det tror jag att den nuvarande föredraganden kommer ihåg, så det behöver vi inte upprepa.
Jag håller med dem som har sagt att det är av helt avgörande betydelse att vi nu antar en stadga med klara och tydliga regler, som kan öka den enskilda ledamotens värdighet och öka respekten för parlamentet hos allmänheten.
Det måste finnas tydlighet i fråga om kostnadsersättningar, det måste finnas en lämplig lönenivå, och reseersättningar skall styrkas med kvitton.
Det är vad rådet hela tiden har framhållit.
Vi skall se till att få igenom denna stadga i god tid före nästa val till Europaparlamentet.
I ljuset av den förestående utvidgningen kommer detta val att uppmärksammas mera än någonsin tidigare, och om det här problemet inte har lösts, så kan det ge anledning till mycket skadliga debatter, inte minst i de nya medlemsstaterna.
Det är illa om väljarna behandlar detta parlament med likgiltighet.
Det är tyvärr alltför många som gör det.
Det kan man se på att de inte ställer upp och röstar.
Det är ännu värre om väljarna i de nya länderna första gången de skall rösta samtidigt har en debatt om ledamotsstadgan på sina tidningars förstasidor.
Då riskerar vi att en lång rad väljare inte bara behandlar parlamentet med likgiltighet utan också med förakt, och det är det allra värsta som kan hända.
Till sist vill jag med eftertryck uppmana till att man stöder parlamentets talman i det initiativ han har tagit, och att man kommer fram till en paketlösning som har utsikter att bli godkänd av rådet.
Rådet har ju gett tydliga signaler.
Det måste gå att göra, herr talman.
Det ligger i era och era ledamöters händer.
(Applåder)
