# ID: svediakorp-gov431230
# author: Lehne (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 828
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Detta är den oändliga historien.
Kammaren har befattat sig med ledamotsstadgan sedan 1998.
Det är hög tid att vi kommer till ett avslut.
Rent praktiskt närmar vi oss slutet av en mandatperiod, och framför oss har vi utvidgningen.
Jag menar att det är nödvändigt att de rättsliga förhållandena för kollegerna i kammaren äntligen regleras.
För detta krävs emellertid att vi får en officiell reaktion från rådet på de förslag som har lagts fram av de officiella organen i kammaren.
Rothleys betänkande, som ju först antogs av utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden som ett yttrande om talmännen och talmanskonferensen, är det enda dokumentet i kammaren som har ett omfattande förslag till ledamotsstadga.
Sedan april i år har vi väntat på en reaktion från rådet, och detta är skälet till att vi menar att vi nu måste ställa denna muntliga fråga.
Det är hög tid!
Kollegan Rothleys förslag är mycket balanserat.
Vi har orienterat oss efter den oberoende expertkommittén och de konkreta förslag som den har i uppdrag att lägga fram för oss.
Vi har kommit fram till resultatet att vårt arvode bör motsvara 50 procent av grundlönen för en domare vid EG-domstolen.
Jag menar att allt som omfattas av detta koncept är mycket välbalanserat.
Desto mer beklagar jag att tre gruppordförande i morse gav en presskonferens, som enligt min övertygelse var fullständigt outhärdlig, i denna viktiga fråga där kammaren egentligen borde vara enig.
Det finns en tydlig motsättning mellan det som felaktigt hävdades i morse och det som faktiskt står i resolutionen.
Jag vill dock påpeka att det finns en enda väsentlig skillnad i de resolutionsförslag som vi skall rösta om, nämligen att vi i punkt 2 i vårt resolutionsförslag hänvisar till beslutet i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden från april, eftersom vi vill att rådet skall ta konkret ställning till dokumentet.
Allt annat är praktiskt taget identiskt till innehållet.
Därför är det obegripligt att det i morse gjordes tre påståenden om att de stora partigrupperna skulle motsätta sig stadgan för att så att säga proppa fickorna fulla.
Så är det definitivt inte, och det är oförskämt att påstå något sådant på detta sätt antingen här i kammaren eller på en presskonferens!
Detta vill jag säga klart och tydligt!
Det finns inget utrymme för billig populism.
De stora grupperna har ett ansvar för hela kammaren, och det ansvaret försöker vi ta.
På vårt initiativ och genom denna muntliga fråga står resolutionen återigen på föredragningslistan, och det beror på att vi vill att diskussionen om ledamotsstadgan skall gå framåt, inte hindras.
Mina damer och herrar!
Vi har förhandlat i nästan fem år - nu får det vara slut med att rådet släpar runt parlamentet som en björn i nosringen på en cirkusarena.
Vi måste äntligen få klarhet i vad rådet vill.
När vi får veta vad rådet vill kan vi nämligen komma fram till en förnuftig stadga i de följande samråden i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden i det egentliga lagstiftningsförfarandet enligt artikel 190.5.
Bertel Haarder är ju vår före detta kollega; han har suttit här i kammaren och förstår problemen eftersom han redan då deltog i förslagen till stadga.
Därför hoppas jag att han nu ser till att det danska ordförandeskapet ger en tydlig positiv signal till parlamentet.
Det är oacceptabelt att samma sak upprepas som under det svenska och det belgiska ordförandeskapet.
Låt mig påminna om följande: kontaktgruppen sammanträdde, och man sade oss att allt som krävdes var en kompromiss i skattefrågan för att problemen skulle kunna lösas och stadgan träda i kraft enligt liggande förslag.
Och vad hände?
Vi gick med på kompromissen, vilken jag för övrigt ser som rättsvidrig och som EG-domstolen aldrig kommer att godkänna.
Men vi gick med på den, för den gemensamma stadgans skull, och vad blev resultatet?
Rådet lade återigen fram nya problem och frågor, och i slutändan hade vi i alla fall inte kommit ett enda steg längre!
Därför vill jag denna gång inte enbart se ett välment brev från talmannen på vårt bord, utan jag vill ha en konkret förklaring från rådet.
Detta är skälet till denna muntliga frågan och den nya resolutionen i fråga.
Frågan om insyn i kostnaderna tas upp gång på gång.
Frågan är dock inte en del av resolutionen.
Att vi vill ha öppenhet är ju fullständigt klart, och lika klart är det att presidiet naturligtvis kommer att lägga fram nya förslag till kostnadsersättning när stadgan föreligger.
Jag utgår från detta, och det är också innehållet i alla resolutionsförslag som har lagts fram.
(Applåder)
