# ID: svediakorp-gov431211
# author: Pannella (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ledamöter!
Kollegan Bonde kom in i parlamentet - samtidigt som jag - i juli 1979.
Han, som är militant kommunist, valdes för att hävda att Danmark inte behövde delta i vårt Europa.
Det har gått mer än tjugo år, och ni har hört vår käre kollega Bonde uttala sig om hur den här situationen skall hanteras.
1979 var Cohn-Bendit förmodligen fortfarande väldigt revolutionär jämfört med våra åsikter som federalistiska européer: vi kompromissade inte med liberalismen eller antifascismen och vi var antikommunister, antifundamentalister och federalister.
Nu är verkligheten en annan.
Cohn-Bendit sade någonting mycket intressant i dag, men han framställde det som en paradox.
Amerika föreslår att vi skall snabba upp Turkiets inträde i Europa.
Han säger: det skulle vara som om vi bad Förenta staterna att snabba upp bildandet av deras federation med Kanada och Mexiko.
Är det kanske inte så att det i dag handlar om att gå mot en global ordning för demokratin och demokratierna så att vi skaffar oss ett absolut vapen som attraherar massorna i världen i stället för de absoluta massförstörelsevapnen?
Och det absoluta - fria och liberala - vapen som lockar massorna är erkännandet av den naturliga rätt som varje kvinna och varje man har erövrat genom historien till politisk demokrati, till rättsstaten och därmed till den liberala grund som federala, federativa stater, som respekterar vars och ens frihet, vilar på.
Har då allt detta någonting med Köpenhamn att göra?
Det har det!
Efter andra världskriget påminde Benedetto Croce om att just monarkierna i Europa - de skandinaviska monarkierna, den brittiska, nederländska och även den belgiska monarkin, om vi skall ta med den - var de enda som hade stått emot de olika uttrycken för nationalism, nationalsocialism, socialism och kommunism, för att försvara en strimma av frihet.
Det finns paradoxer i historien.
Den paradox som vi känner att vi vill stödja, herrar ordförande, är att ni nu, i Köpenhamn, inte är fria att bygga Europa: ni företräder byråkratiska stater och ett byråkratiskt parlament.
Det är svårt att stämma upp? Veni Creator? under dessa omständigheter: vi måste kämpa för friheten och för Europa.
