# ID: svediakorp-gov431181
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,274
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr ordförande för Europeiska revisionsrätten, ärade ledamöter av parlamentet och revisionsrätten!
Jag vill tacka ordföranden för revisionsrätten för hans uttalande och det starka stödet för reformen av kommissionen.
Jag vill också tacka alla ledamöter av revisionsrätten, de som utför granskningarna, för det goda samarbetet under hela året och för revisionsrättens rekommendationer, som är oumbärliga för att EU: s budget skall fungera och förvaltas på ett bra sätt.
Vidare vill jag tacka för den metodologiska öppenheten i samband med revisionsförklaringen.
Även jag kommer, precis som ordföranden för revisionsrätten, att koncentrera mig på tre punkter, nämligen överskottet för 2001, räkenskaperna och reformen av kommissionen.
Överskottet på 15 miljarder euro kritiseras av revisionsrätten eftersom skälet inte är besparingar, vilket hade varit något positivt, utan eftersom de budgetramar som parlamentet beslutade om inte har utnyttjats till följd av att olika program, särskilt inom strukturpolitiken, helt enkelt har genomförts långsammare än planerat.
Överskottet utgör skillnaden mellan föresatser och verklighet, vilket framgår av vår ansvarsskyldighet gentemot parlamentet.
Varför blev då glappet så stort i utgifterna för strukturpolitiken?
Kommissionen utgår alltid från förslag och prognoser från medlemsstaterna, och här har man helt enkelt arbetat med orealistiska antaganden.
I går förklarade jag återigen för Ekofinrådet att medlemsstaterna fortfarande saknar ett system för att göra en skälig uppskattning av hur stora anslag som faktiskt kommer att kunna utnyttjas per år.
Medlemsstaterna måste tillsammans med kommissionen förbättra sina beräkningar, och det faktum att vi nu skall lägga fram medlemsstaternas beräkningar för parlamentets utskott kommer kanske att bidra till detta.
I enlighet med budgetordningen gottskrivs överskottet ur årsbudgeten medlemsstaterna som en inkomst för påföljande år.
Huvudsakligen har detta gjorts genom två tilläggsbudgetar, vilket också har varit en faktor i diskussionen om budgetordningen.
Revisionsrätten har, liksom tidigare år, på nytt konstaterat att årsbokslutet för budgetåret 2001 ger en sanningsenlig bild av intäkter och utgifter och av gemenskapens finansiella status i slutet av året.
Revisionsrätten kontrollerar räkenskaperna i detalj, liksom givetvis även kassaförvaltningen.
Påståenden som gör gällande att kommissionens räkenskaper och kassaförvaltning inte skulle ha granskats på tio år är således helt felaktiga!
Revisionsrätten kontrollerar räkenskaperna och kassaförvaltningen i detalj.
I samband med detta har revisionsrätten även nu anmärkt på beräkningen av tillgångarna och krävt att systemet för detta skall förbättras.
Som ni vet skall alla organ från och med 2005 göra en integrerad och periodbaserad redovisning av sina tillgångar enligt den nya budgetordningen.
Detta gäller även Europaparlamentet.
Låt mig - precis som ordföranden för revisionsrätten - för tydlighetens skull göra ett principiellt påpekande, eftersom jag har en känsla av att det råder en viss förvirring.
Traditionellt sett tillämpar den offentliga sektorn kassabaserade räkenskaper, dvs. en redovisning av inkomster och utgifter jämfört med de siffror som lagstiftarna på budgetområdet slog fast i budgeten.
Systemet motsvarar därmed ansvarsskyldigheten gentemot de budgetansvariga myndigheterna.
I vissa medlemsstater utgår redovisningen fortfarande från denna princip, och det vore fel att påstå att kassabaserade räkenskaper som sådana inbjuder till bedrägerier.
Däremot är informationen inte tillräcklig för en effektiv förvaltning, och detta är vad revisionsrätten har understrukit i flera år, och detsamma menar kommissionen.
Det är viktigt att vi även inom den offentliga sektorn övergår till en affärsrelaterad standard i samband med att förvaltningen inom kommissionen reformeras, men kanske ännu viktigare i vissa medlemsstater.
Dessa punkter spelar en mycket viktig roll för budgeten och tillgångarna.
De instanser som fördelar anslagen måste dock få mer information om de olika kontona.
Vi har lovat att utveckla detta, vilket revisionsrätten eftertryckligen har uppmanat oss till, liksom till att förbättra de datasystem som används.
Vi har ett högpresterande datorstött redovisningssystem.
De instanser som fördelar anslagen inom alla generaldirektorat och inom representationerna använder ett system som vissa medlemsstater för övrigt bara kan drömma om.
Även här har det gjorts olika felaktiga påståenden om att 4 000 tjänstemän skulle kunna göra direkta - liksom egenmäktiga - transaktioner.
Även detta är felaktigt!
Dessa tjänstemän har till uppgift att sammanföra allt till ett och samma system, varefter de konkreta transaktionerna görs ur generaldirektoratets budget.
Det har vidtagits olika åtgärder för att förbättra detta.
Även de förbättringar som revisionsrätten har efterlyst flera gånger rörande säkerheten, dvs. åtkomsten för systemledningen, har varit en viktig fråga under året.
Parlamentets budgetkontrollutskott har den viktiga uppgiften att år för år kontrollera den ekonomiska redovisningen, och om ni önskar hjälp står mina tjänstemän självklart när som helst till ert förfogande.
Om ni, herr Elles, beslutar att er grupp skall ta extern hjälp, är detta givetvis er och er partigrupps sak.
När det gäller utfrågningen av den avstängda tjänstemannen togs frågan upp på talmanskonferensen, och utifrån er fråga informerades tjänstemannen om detta och om det löpande förfarandet, ingenting annat.
Sammanfattningsvis vill jag än en gång tacka Fabra Vallés för konstaterandet att revisionsrätten, utifrån en noggrann och professionell granskning, har slagit fast att kommissionens redovisning är tillförlitlig.
Kommissionen utformar för närvarande ett detaljerat koncept som skall modernisera redovisningssystemet och som utgår från revisionsrättens förslag och kritik.
I januari kommer jag att lägga fram detta för parlamentet.
Så till den tredje punkten, den som rör reformen.
Kommissionen har på det hela taget vidtagit många vittfamnande åtgärder.
Inom budgeten ändras - som ni vet - uppställningen genom en s.k. verksamhetsbaserad budgetering.
En annan stor förändring är den strategiska planeringen enligt kommissionens s.k. årliga politiska strategi.
Likaså har det inrättats interna tjänster såsom den interna revisionstjänsten och den centrala finanstjänsten.
Det viktigaste är dock det decentraliserade ansvaret för ansvarsskyldigheten, vilket tar sig uttryck i generaldirektoratens rapporter.
Här skall framgå om målen i årsplanen har nåtts och om man kan slå fast att alla finansiella kontrollåtgärder har vidtagits och att detta fungerar.
Även dessa strukturer är nya, t.ex. den årliga rapporteringen.
Detta gjordes för första gången 2001, och revisionsrätten konstaterar helt riktigt att generaldirektoratens förklaringar fortfarande är för olika för att utgöra ett slags koncept för en enda revision.
Kommissionen tar till sig av synpunkterna och kommer snarast att fatta beslut om förbättringar och på så sätt hjälpa generaldirektoraten.
Det finns ett förslag i revisionsrättens årsrapport som jag särskilt vill ta upp, eftersom detta även kommer att påverka arbetet i budgetkontrollutskottet.
Generaldirektoraten skall i sina årsrapporter särskilt belysa vilka av revisionsrättens rekommendationer som redan har genomförts, respektive på vilka punkter åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med eventuell kritik.
Detta är ett centralt och mycket bra förslag som vi kommer att stödja och som kommer att underlätta arbetet för budgetansvarig kommissionär och likaså arbetet i budgetkontrollutskottet.
Jag vill också passa på tillfället att återigen gratulera revisionsrätten till sina 25 år och på kommissionens vägnar på nytt tacka för hela det arbete som har utförts.
Låt mig också rikta ett ord till huvudföredraganden, Casaca.
Arbetet med ansvarsfrihetsförfarandet har redan börjat.
Ni har lagt fram ett omfattande frågepaket.
Kommissionen kommer att göra allt för att ge er tillfredsställande svar inom rimlig tid, dvs. senast den 18 december.
Frågepaketet ställer en sak utom allt tvivel: det kommer att bli ett mycket intensivt samarbete, herr föredragande, och såväl jag personligen som utskottet menar att samarbetet kommer att bli gott.
(Applåder)
