# ID: svediakorp-gov431147
# author: Van den Bos (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 216
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Bangladesh har varit drabbat av våldsamheter sedan dess grundande.
Det politiska systemet har redan från första början underminerats av mord, hämnd och rivalitet mellan de mest betydelsefulla familjerna.
Spiralen av oupphörlig hämnd har inte brutits.
Tvärtom, situationen har blivit allt värre, framför allt också genom den oroväckande ökningen av radikala islamiska grupperingar.
Regeringens hållning är tyvärr inte inriktad på en minskning av spänningarna och en lösning på problemen.
Parlamentsledamöter fängslas.
Omfattande godtyckliga arresteringar äger rum, och människor torteras och till och med dödas i fängelser.
Europeiska unionen måste befatta sig aktivt med situationen i Bangladesh på grundval av det samarbetsavtal som vi har med det här landet.
Vi kan inte ovillkorligt fortsätta samarbetet om mänskliga rättigheter kränks i stor skala.
Vi måste insistera på inrättandet av en nationell kommission för mänskliga rättigheter som oberoende utför undersökningar, och straffriheten måste upphöra.
Polis och militär måste förebygga och bestrida våldet i stället för att underblåsa det.
Ett återskapande av en förtroendegrund mellan regering och opposition är av avgörande betydelse för en lösning.
Framtiden får inte förbli det förflutnas gisslan för all framtid.
Man kommer inte att komma någonvart med utvecklingen av detta fattiga land om våldsamheterna får fortsätta oförminskat.
