# ID: svediakorp-gov431134
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,631
# sentences: 78
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill först och främst svara Miller, eftersom jag anser att de upplysningar han har tillgång till är felaktiga.
Jag har här till hans förfogande fartyget Prestiges exakta rörelser under åren 1999, 2000, 2001 och 2002, som tillhandahållits av Bahamas hamnmyndigheter.
År 1999 anlöpte fartyget Rotterdams hamn, och det var sista gången man utförde en djupgående inspektion i enlighet med Parisavtalet i en europeisk hamn innan fartyget än en gång, innan sommaren, anlöpte hamnen Kalamata i Grekland.
Jag har vänt mig till de grekiska hamnmyndigheterna för att fråga vilket skick Prestige befann sig i.
Fartyget inspekterades inte i enlighet med bestämmelserna i Parisavtalet.
Senare anlöpte fartyget Gibraltars hamn och även i det här fallet har jag vänt mig till de brittiska myndigheterna för att fråga dem varför de inte kontrollerade fartyget.
Det stämmer, ärade ledamöter, att jag inte bara har frågat dem om Prestige.
Jag har frågat de grekiska och brittiska hamnmyndigheterna om hur de tillämpar den nuvarande lagstiftningen, direktivet om de kontroller som skall utföras av hamnmyndigheterna i enlighet med åtaganden som praktiskt taget motsvarar Parisavtalet.
Jag har frågat om kontrollerna och om hur hamnmyndigheterna i dessa hamnar - Kalamata och Gibraltar - tillämpar det direktiv som för närvarande är i kraft.
Jag måste säga er, ärade ledamot, att jag har uppgifter om detta.
I Gibraltar kontrollerades fem båtar år 1999.
År 2000 kontrollerades sex fartyg.
År 2001 kontrollerades två.
År 2002 kontrollerades tolv fartyg.
Detta är uppgifterna.
Det är därför jag säger att det är nödvändigt att se över lagstiftningen för att garantera att dessa kontroller, som utförs av hamnmyndigheterna, görs i alla Europeiska unionens hamnar.
Hamnmyndigheternas kontroller ger nämligen en avskräckande effekt och leder till att de fartyg som inte håller standarderna försvinner, och kontrollen måste ske i hamnarna.
Om vi lämnar kryphål i vårt nät, i vårt system, försvagas hela systemet automatiskt.
Detta är vad jag påpekar.
Jag kritiserar inte någon hamn konkret.
I det här fallet har dessa två hamnar blivit aktuella: Kalamata och Gibraltar, och jag har följaktligen begärt information från de berörda hamnmyndigheterna.
Problemet handlar dock inte bara om den ena hamnen eller den andra.
Problemet är, ärade ledamöter, att en ekologisk katastrof har inträffat, en katastrof som vi kunde ha undvikit, som vi skulle ha kunnat undvika om kommissionens förslag hade trätt i kraft.
Jag vill att de tack och erkännanden som har framförts även skall omfatta alla tjänstemän vid Generaldirektoratet för energi och transport som arbetade - säger vi på spanska, ursäkta uttrycket - som? djur?, det vill säga de arbetade extra, utan att räkna timmarna, för att efter katastrofen med Erika på knappt tre månader kunna lägga fram ett sammanhängande och övergripande paket inför parlamentet och ministerrådet för att dessa problem inte skulle upprepas.
Det är det jag talar om.
Jag talar om, ärade ledamöter, att endast 23 månader har förflutit.
Just för att det endast har gått 23 månader och för att det saknades ambition - det vet vi alla - har katastrofen upprepats.
Hur många fler katastrofer måste inträffa?
Det är vad jag säger.
Finns det inte risker för att det, under den tid som återstår till juni 2003 eller till februari 2004, skulle kunna inträffa en katastrof i Baltiska havet, i Medelhavet, i Atlanten eller vid vilken kust som helst i Europeiska unionen på grund av att de åtgärder som redan har antagits inte har genomförts?
Ärade ledamöter!
Vad man måste kräva - och av den anledningen har jag sänt en skrivelse till ministrarna - är att åtgärderna börjar tillämpas nu på en gång.
Men faktum är att regeringarna är inkonsekventa i sitt handlande.
I Nice sade stats- och regeringscheferna att det var nödvändigt att tidigarelägga genomförandet av dessa åtgärder, och sedan tillämpar de inte åtgärderna ...
(Applåder)
Jag har inlett ett överträdelseförfarande mot några av dem på grund av bristande tillämpning, inte av de nya bestämmelserna, utan av de bestämmelser som för närvarande är i kraft, vilka är mycket mildare och enklare att uppfylla.
Vårt förslag innebar att oljetankfartyg med enkelskrov som tillhör kategori 1, det vill säga de största, skulle ha en maximal livslängd på 23 år.
Det står nämligen klart att metallen försvagas på grund av brottsjöarna och att detta problem uppstår efter ett tjugotal år.
Det är just det jag beklagar, att vårt förslag om den frågan inte antogs och att man höjde gränsen från 23 till 27 år.
Det är där de nuvarande problemen uppstår.
Ärade ledamöter!
Nu till frågan om stöden.
Vi arbetar med den frågan för närvarande.
Den spanska regeringen kommer att utbetala stöd.
De stöd som klart finns är Fipol-fonden.
I det här sammanhanget vill jag betona att det finns en expert inom transportministeriet i Spanien som samarbetar med de spanska myndigheterna, vilket även skedde tidigare med de franska myndigheterna, för att underlätta utbetalningarna av alla dessa stöd och för att hantera ersättningskraven från dem som drabbats.
Vi ser även över de frågor som har med fisket att göra för att undersöka vilka möjligheter det finns till utbetalningar av medel från FFU.
Vi undersöker - men jag tror inte att det kommer att bli möjligt, det säger jag mycket klart - möjligheten till utbetalning av medel från Solidaritetsfonden.
Jag tror dock inte att skadorna kommer att uppgå till de belopp som krävs för att Solidaritetsfonden skall aktiveras; då skulle det verkligen vara en fruktansvärt stor tragedi.
Vi talar om siffror över 3 miljarder euro, ärade ledamöter.
Jag hoppas att vi inte når upp till de siffrorna.
Vi undersöker vilka stöd som kan skjutas till om det blir så att skadorna trots allt inte uppgår till tre miljarder euro, men att de når en sådan omfattning att de påverkar Galicien avgörande på regional nivå, eftersom en sådan situation är ett skäl för utbetalning av medel från Solidaritetsfonden.
Jag hoppas att Portugal klarar sig undan tragedin den här gången.
Jag hoppas att vindarna inte blir sådana att oljebältet når dessa kuster.
Jag önskar naturligtvis även att ingen mer olja når de spanska kusterna, men vi får hoppas att åtminstone de portugisiska kusterna förblir rena.
Om det blir så att även de portugisiska kusterna drabbas kommer vi naturligtvis att ställa medel till förfogande, på samma sätt som de ställs till förfogande för de spanska myndigheterna och för de drabbade i Spanien.
Ärade ledamöter!
Vi måste genomföra de beslut vi har antagit i praktiken.
Det finns en rad åtgärder som bildar en övergripande och sammanhängande helhet.
Vi har Europeiska sjösäkerhetsbyrån och kommissionen som garanter för att bestämmelserna skall tillämpas på lämpligt sätt.
Medan man bestämmer sig för var Europeiska sjösäkerhetsbyrån skall ha sitt säte kommer vi att inrätta den med provisoriskt säte i Bryssel.
Jag är ledsen, men jag tänker inte vänta tills man kan enas om den saken.
Jag hoppas att byrån kommer att inrättas före årsslutet.
Jag går nu över till den andra frågan.
När det gäller de uppgifter som åligger medlemsstaterna - förstärkning av hamnkontroller, förstärkning av kraven för klassificeringssällskap - kommer vi naturligtvis att genomföra en grundlig undersökning om vad som har skett - som jag sade tidigare - av hela händelseförloppet, och jag kommer att lägga fram resultatet av våra undersökningar inför parlamentet: hela det händelseförlopp som ledde till det slutliga resultatet, även när det gäller klassificeringssällskapen.
Dessutom kommer vi att kräva av unionens medlemsstater att de anvisar hamnar och skyddsområden för att ta itu med situationer som den med Erika, där den här frågan också var omstridd, eller situationen med Prestige i det här fallet.
En strikt tillämpning.
Vi måste strikt tillämpa bestämmelserna och kräva att de följs.
Vi talar om att gå längre.
Jag har sagt det mycket tydligt: Internationella sjöfartsorganisationen, farleder för farligt gods, skyddsdistanser, särskild kontroll vid sund och andra passager, större befogenheter för kuststaterna.
Allt detta inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen i syfte att verkligen anpassa havsrätten till de nya kraven och de nya förhållandena under det tjugoförsta århundradet.
Samtidigt är det, ärade ledamöter, även nödvändigt att gå djupare in på ansvarsfrågan, ministerrådet måste än en gång ta upp frågan om Cope-fonden, som är ett komplement till Fipol-fonden, frågan om det straffrättsliga ansvaret måste åter införas på ministerrådets dagordning och man måste kräva av ministrarna att alla medlemsstater - jag anser att det med hjälp av administrativa bestämmelser är möjligt att genomföra i samtliga medlemsstater - skall kräva att de fartyg som transporterar det farligaste godset, som till exempel tung olja, skall ha dubbelskrov.
Savary talade om ett fristående europeiskt område för sjösäkerhet.
Sanningen att säga skulle den här frågan till och med kunna tas upp inom ramen för konventets diskussioner och under nästa regeringskonferens.
Som ni säkert förstår kommer jag inte att motsätta mig ett sådant förslag.
Avslutningsvis vill jag säga Grossetête att det enda jag känner när det gäller det som händer för närvarande är en djup ilska, jag är oerhört arg, eftersom jag vet att vi kunde ha undvikit katastrofen och inte gjorde det.
(Applåder)
