# ID: svediakorp-gov431133
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Förlisningen av oljetankern Prestige utanför Galiciens kust är en stor olycka, motsvarande det som aldrig mer skulle kunna inträffa i unionen efter Erika-olyckan.
Medlemsstater har förbundit sig till en praxis där lastningshamnar är skyldiga att bedöma fartygens tillstånd och, om nödvändigt, hindra fartyg från att avsegla innan reparationer har utförts om risken anses vara för stor.
Denna praxis tillämpas tyvärr ännu inte i kandidatländerna, och det här fartyget hade hämtat sin skeppslast från en hamn i Östersjön.
Risken är särskilt stor i Östersjön där det förekommer en kraftig regelbunden trafik och där varusändningarna ofta består av material och ämnen som Östersjöns ekologi helt enkelt inte skulle tåla att skadas av.
I egenskap av boende vid Östersjöns kust vill jag uttrycka mitt djupa beklagande till Galiciens invånare och till alla dem vars livsuppehälle nu riskeras.
Uppenbarligen räcker det inte med att hamnmyndigheterna görs ansvariga för tillståndet hos de fartyg som skall lastas.
Ägarna till fraktgods måste också göras ansvariga, eftersom även de har ett intresse av att se till så att deras varusändningar är anordnade på ett ansvarsfullt och säkert sätt.
För det andra måste försäkringsbolagens metoder och de bestämmelser och villkor som de erbjuder förändras, om nödvändigt genom gemenskapslagstiftning, så att det billigaste alternativet för en skeppsredare inte leder till att han sänker sitt fartyg när det hamnar i sjönöd.
Försäkringslagstiftningen måste grunda sig på idén att en bärgning av fartyget är möjlig och att detta är det billigaste alternativet för försäkringstagaren.
Vi måste raskt gå över till dessa tillvägagångssätt utan att göra några undantag.
Det är beklagligt att det är först när en olycka har inträffat som lagstiftare blir förutseende och handlingskraftiga.
När olyckan emellertid har bleknat i människors minnen vidtas inga förutseende eller trängande åtgärder för att undvika framtida olyckor.
Tvärtom, var och en börjar desperat se om sina egna intressen och kampen för att förlänga övergångsperioderna inleds, eftersom människor vill undvika bestämmelser i hopp om att slippa undan lindrigt.
Vi behöver ett Prestige-paket som en förlängning av Erika-paketet, vilket kommissionen genast bör inleda ett arbete med i syfte att presentera något inom kort.
