# ID: svediakorp-gov431015
# author: Berenguer Fuster (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 457
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Debatten om den årliga rapporten om den europeiska konkurrenspolitiken bör otvivelaktigt vara den viktigaste årliga debatten på det här området i parlamentet.
Men så är det inte alltid.
Detta beror på parlamentets uppbyggnad - som när allt kommer omkring är ett politiskt organ och inte ett akademiskt forum eller ett expertforum - och på att utformningen av parlamentets arbetsordning gör att det är svårt att diskutera långsiktiga frågor.
Till exempel diskuterar vi en rapport från kommissionen om år 2001 i slutet av år 2002.
Sedan dess har det hänt många viktiga saker.
Dessa begränsningar innebär att det är svårt att återspegla det aktuella läget i debatten om den europeiska konkurrenspolitiken på ett lämpligt sätt i det betänkande som parlamentet utarbetar.
Jag kritiserar naturligtvis inte föredraganden av betänkandet, Lipietz, som har gjort ett mycket bra arbete, men det politiska majoritets- och minoritetssystem som ett parlament är uppbyggt av leder till att punkter som inte har så mycket att göra med den nuvarande konkurrensdebatten har tagits med i den resolution som vi diskuterar i dag.
Det jag säger är naturligtvis inget nytt, och Lipietz håller säkert med mig eftersom han i sitt anförande inför utskottet för ekonomi och monetära frågor sade att han var missnöjd med många av de punkter som hade införts i texten och kritiserade att andra punkter hade förkastats.
Jag håller med föredraganden om den saken, och jag anser att vi med detta betänkande inte kommer att tillföra några konstruktiva åsikter eller viktiga bidrag till den nuvarande konkurrensdebatten om det antas i sin nuvarande utformning.
Detta trots att, och jag upprepar detta, föredraganden har utfört ett gott arbete.
Av det uttalande som kommissionär Monti gjorde i dag kan man utläsa att kommissionen instämmer i att dessa brister finns.
Enligt Monti är de allvarligaste problemen på konkurrensområdet i dag moderniseringen, reformen - vi hoppas att den kommer att genomföras omedelbart - av förordning nr 17 från år 1962 och de stora problem som härrör från en upprepad rättspraxis - tre domar - från förstainstansdomstolen när det gäller koncentration.
Ärade kolleger, herr kommissionär!
Den europeiska konkurrenspolitiken och kommissionens arbete på det området har varit ett av de viktigaste instrumenten för att inrätta den inre marknaden.
Med införandet av euron har det dock blivit mer uppenbart att det fortfarande finns prisskillnader mellan medlemsstaterna.
Bör vi inte fråga oss om konkurrenspolitiken måste förstärkas institutionellt eller på annat sätt för att övervinna de sista hindren för att genomföra den inre marknaden?
Detta är några av de problem som vi bör överväga.
Jag beklagar att vi inte gjort det under dagens debatt.
