# ID: svediakorp-gov431008
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,661
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Under den korta tid jag har till mitt förfogande, eftersom det rör sig om två betänkanden, skall jag försöka uppehålla mig vid några frågor.
Först och främst skulle jag vilja tacka föredragandena Herzog och Lipietz för deras utmärkta betänkanden.
Båda två avspeglar än en gång parlamentets generella stöd till den europeiska konkurrenspolitiken, ett stöd som är viktigt för kommissionen och dess enheter.
Låt mig beskriva huvudlinjerna i vår konkurrenspolitik när det gäller statsbidragen.
Inom denna sektor har kommissionen fortsatt sina ansträngningar att förenkla, modernisera och förtydliga regler och praxis.
Både nya regelverk och nya gemenskapsriktlinjer har tagits fram: till exempel antogs i början av året ett nytt sektorsövergripande regelverk som innehåller en mycket tydlig uppsättning bestämmelser för bedömning av statsbidrag till regionerna avseende stora investeringar.
Ett annat viktigt exempel gäller gruppundantagen, som gör att medlemsstaterna kan bevilja bidrag utan föregående meddelande.
Det har antagits gruppundantag för små och medelstora företag samt för utbildning och nyligen också för sysselsättningsstöd.
När det gäller sänkning och omläggning av statsbidrag åtog sig medlemsstaterna i slutsatserna från Europeiska rådets möten i Stockholm och Barcelona att sänka bidragen.
Vi har faktiskt kunnat notera en klar sänkningstendens, men det kan inte förnekas att den ackumulerade effekten av bidrag på 82 miljarder euro fortfarande leder till en betydande snedvridning av konkurrensen inom unionen.
Låt mig nu återkomma till några av de frågor som Herzog tar upp i sitt betänkande.
Jag är helt övertygad om att bästa sättet att främja gemenskapens industriella konkurrenskraft i allmänhet just är att bedriva en fast politik när det gäller statsbidrag.
Statsbidragspolitiken kritiseras ibland, och sägs stå i motsatsställning till åtgärder som syftar till att uppnå speciella mål för gemenskapen.
Enligt min mening är detta mer en skenbar än en verklig konflikt i större delen av fallen.
Syftet med kontrollen över statsbidragen är att se till att de positiva effekterna av en speciell åtgärd inte motverkas av att samma åtgärd leder till en snedvridning av konkurrensen.
Jag håller dessutom med om åsikten i betänkandet att vi i större utsträckning måste titta på bedömningen av hur effektiva och verkningsfulla bidragen är.
Detta är en aspekt av bidragspolitiken som medlemsstaterna har förstahandsansvaret för.
De måste utveckla utvärderingen av bidragssystemen, och kommissionen tänker å sin sida underlätta denna process genom att ställa ett forum för erfarenhetsutbyte till förfogande.
På antitrustområdet har arbetet kännetecknats av vår debatt om kommissionens förslag till moderniserade regler för våra egna förfaranden.
Rådets arbete med kommissionens förslag - ett förslag som fick ett brett stöd i parlamentet, vilket jag än en gång tackar för - håller nu på att avslutas.
Rådet förväntas komma överens om texten till en ny förordning under nästa vecka.
Jag är övertygad om att det kommer att leda till en betydande förbättring av våra förfaranden också när det gäller den fråga som parlamentet betonade mest i sin resolution, det vill säga det faktum att de europeiska konkurrensreglerna skall tillämpas i alla fall som kan inverka på utbytet mellan medlemsstaterna.
Ärade ledamöter!
Jag anser att moderniseringen av förordning 17 är ett exempel på den kultur av ständiga reformer som kommissionen försöker skaffa sig och som - som vi snart kommer att få se - är tillämplig också på koncentrationsfall.
Jag vill för övrigt påminna om att det var kommissionen som tog initiativet till en modernisering av antitrustreglerna för tre år sedan.
Ni minns säkert också att det i början inte var så lätt att övertyga medlemsstaterna om att en större decentralisering i detta avseende skulle främja europeiskt styrelseskick.
På koncentrationsområdet har antalet processer som går vidare till fas II ökat snabbt.
2001 fattade kommissionen fem beslut om förbud.
Även om detta är det högsta antal förbud som har utfärdats under ett enskilt år är det fortfarande bara cirka 1,5 procent av alla slutliga beslut.
I detta sammanhang har det förmodligen inte undgått er att förstainstansdomstolen i oktober annullerade två av dessa förbudsbeslut, i fallen Schneider / Legrand och Tetra Laval / Sidel, vid sidan om domen i fallet Airtours / First Choice, som nämns i ert betänkande.
Att föra en fördjupad diskussion om vilka konsekvenser dessa domar kommer att få för kommissionens arbete skulle kräva mer tid än vi i dag har till vårt förfogande.
Jag skulle dock vilja göra några påpekanden.
Vi håller på att granska domarna noggrant, både för att bestämma om vi skall överklaga till EG-domstolen och för att dra nödvändiga slutsatser för framtiden.
Vi får dock inte låta dessa specifika, enskilda episoder förvrida vår syn på politiken för kontroll av företagskoncentrationer inom gemenskapen.
Som ni vet drog vi i gång omfattande åtgärder för att reformera förfarandet för kontroll över koncentrationer långt innan dessa nya domar föll.
Om så erfordras skulle vi kunna dra nytta av den läxa dessa domar lär oss för att genomföra en ännu mer radikal reform än den vi hade tänkt oss från början: det är just det som är min avsikt, och det har jag redan meddelat.
Oberoende av att vi måste veta om vi skall överklaga till EG-domstolen eller inte bör och måste vi i kommissionen dra all lärdom vi kan av somliga av de bedömningar som har gjorts, och reformprojektet kommer därför att bli ännu mer genomgripande och radikalt.
Jag tycker dock att det är viktigt att mycket klart precisera att den förbättring av instrumentet som vi avser att göra absolut inte innebär att vår politik blir mer av en eftergiftspolitik.
Vi anser att politiken för kontroll över koncentrationerna - liksom konkurrenspolitiken i allmänhet - skall vara rättvis och samtidigt sträng.
Jag tänker föreslå kommissionen en radikal reformering av systemet för kontroll av koncentrationer före december månads utgång, och jag skulle kort vilja understryka några delar av denna.
Den första gäller granskningstiderna.
En stor, allmänt erkänd, fördel med det europeiska systemet är de korta handläggningstiderna.
Dessa korta tider medför dock också vissa problem som, så att säga, leder till en ibland frenetisk nervositet i slutskedet av interaktionen mellan parterna och kommissionen.
Vi kommer alltså inte att avstå ifrån de fördelar som de korta tiderna - som finns i Europa, men inte i Förenta staterna - ger, men vi kommer också att föreslå att ett visst mått av flexibilitet införs i form av en rad bestämmelser som syftar till att skjuta upp vissa tidsgränser.
Några av de andra förbättringar av beslutsprocessen som jag tänker föreslå är: att det befintliga systemet med korsvisa kontroller i alla fall som går vidare till fas II formaliseras och utökas, bättre insyn, med tillgång till handlingarna i målet och en jämförelse mellan olika syn på marknaden tidigare än i dag, en ökning av de mänskliga resurserna vid Generaldirektoratet för konkurrens, både för att bättre kunna agera i enlighet med den höga standard som domstolen har fastställt och för att förstärka kapaciteten för ekonomiska analyser.
Jag skulle också mycket kort vilja ta upp frågan om rättslig kontroll över företagskoncentrationer, som jag vet att Europaparlamentet som helhet och Riis-Jørgensen i synnerhet är mycket intresserat av.
Den senaste tidens domar har visat att de europeiska domstolarna bedriver en mycket noggrann och rigorös kontroll av kommissionens analys av koncentrationsfallen.
Den rättsliga kontrollen, som finns och är sträng, bör dock inte bara vara effektiv i sak utan också tidsmässigt.
Det finns fortfarande en klar marginal för förbättring av hur snabbt domarna utfärdas.
Man har redan infört ett? snabbspår?: vi hoppas verkligen att det skall bli möjligt för förstainstansdomstolen att både accelerera och öka antalet fall som det snabbare förfarandet tillämpas på.
Kommissionen är beredd att fullt ut stödja beviljandet av ytterligare resurser som domstolen utan tvivel kommer att behöva för att genomföra dessa förbättringar; det har vi redan sagt.
Dessutom skulle det kunna vara lämpligt att titta på möjligheten att införa särskilda rättsinstanser - judicial panels - som är specialiserade på särskilda typer av fall i första instans eller en sektion vid förstainstansdomstolen som är specialiserad på koncentrationer.
Oavsett vilken reform man tänker sig för att skapa ett framgångsrikt system är det viktigt att inte tappa de många fördelar vårt administrativa system har ur sikte.
Jag måste säga att väldigt få röster har höjts för att kräva att det nuvarande systemet skall avskaffas eller ses över radikalt sedan kommissionens grönbok publicerades.
Många företag - däribland många amerikanska - har sagt att om de måste välja mellan vårt system och det amerikanska föredrar de Europeiska unionens system.
Och som ni vet är det inte bara kommissionen som har system som bygger på administrativa beslut på detta område.
Detta är ju den modell som större delen av medlemsstaterna använder på nationell nivå och som avspeglar de europeiska rättstraditionerna.
Det jag kommer att föreslå är alltså betydande förbättringar av det nuvarande systemet: de har en del radikala inslag som kommer att omvandla dagens system.
Jag vill gärna säga er att det vi kommer att föreslå syftar till att vara det mest moderna och effektiva kontrollsystemet för koncentrationer och att det kommer att förbättra den europeiska modellen genom att införa vissa delar av den amerikanska.
Fru talman, ärade ledamöter!
Av tidsskäl kommer jag inte att uppehålla mig vid de andra viktiga punkterna som behandlas i Lipietz ' och Herzogs betänkanden.
Trots att jag vet att en särskild punkt ligger ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor, Randzio-Plath, varmt om hjärtat, det vill säga frågan om det internationella samarbetet, där avgörande framsteg har gjorts under det senaste året, kommer jag inte heller att uppehålla mig vid den.
