# ID: svediakorp-gov431006
# author: Maystadt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,358
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Låt mig först upprepa hur glad jag är över att erbjudas detta tillfälle att fortsätta dialogen med Europaparlamentet, särskilt i ett skede då parlamentet öppnas för parlamentarikerna från de länder som snart kommer att ansluta sig till Europeiska unionen.
För två veckor sedan hölls Europeiska investeringsbankens årliga forum i Wien.
Talman Cox påminde där om utvidgningens historiska betydelse och framhöll med stor vältalighet att detta steg är en nödvändig fortsättning på det arbete för att skapa fred och stabilitet som inleddes av Europabyggets grundare.
Europeiska investeringsbanken inrättades genom Romfördraget i syfte att ge ekonomiskt stöd till Europeiska gemenskapens politiska mål.
Banken strävar för sin del och i all blygsamhet efter att bidra till ansträngningarna för att göra utvidgningen till en framgång.
Europeiska investeringsbanken förfogar redan nu över en låneportfölj på i runda tal 18 miljarder euro i denna region, vilket gör den till den överlägset största långivaren.
EIB kommer givetvis att fortsätta att stödja de investeringar som är nödvändiga i de framtida medlemsstaterna.
Det gäller framför allt följande tre områden: infrastruktur, och då i första hand transporter, energi och telekommunikationer, miljö, på grund av det enorma behovet av investeringar för att anpassa sig till EU: s normer, samt slutligen direkta utlandsinvesteringar, på grund av att det är ett synnerligen kraftfullt verktyg för att inhämta medlemsstaternas ekonomiska försprång.
Att förbereda kandidatländerna inför anslutningen är en av fem prioriterade handlingslinjer som godkändes av EIB: s styrelse i samband med att man i juni i år gav klartecken till en femtioprocentig ökning av Europeiska investeringsbankens kapital.
Jag skall helt kort påminna om de fyra andra prioriterade handlingslinjerna.
Först och främst regional utveckling, med målet att 70 procent av våra direktlån och minst 50 procent av våra globala lån skall gå till projekt i regioner som är berättigade till strukturfondsstöd.
Sedan har vi vad som kallas i2i-programmet (Innovation 2000-initiativet), som genomfördes efter Europeiska rådet i Lissabon och som syftar till att stimulera investeringar för att bidra till den europeiska ekonomins omvandling till en ekonomi som grundar sig på kunskap och innovation.
Över 13 miljarder euro i lån har redan godkänts inom ramen för detta initiativ.
En annan prioriterad handlingslinje är miljöskydd och miljöförbättringar.
Målet är att mellan en fjärdedel och en tredjedel av EIB: s totala lånebelopp varje år skall gå till miljöprojekt.
Så till sist den femte prioriterade handlingslinjen, som är vårt stöd till en europeisk politik för utvecklingsbistånd.
Särskilt gäller detta introduktionen av två nya mekanismer - Europa-Medelhavsmekanismen, som beslutades av rådet i Barcelona, och den nya investeringsmekanism som inrättades genom Cotonouavtalet mellan Europeiska unionen och AVS-länderna.
När jag så kortfattat beskrivit de fem prioriterade handlingslinjerna inför de kommande åren, vill jag nu anstränga mig för att i någon mån besvara frågor från olika talare.
Jag vill samtidigt framhålla att jag står till ert förfogande med mer exakta och fullständiga svar vid utskottssammanträdena.
Låt mig först svara parlamentets föredragande Van den Burg, som lagt ned ett omfattande arbete på detta utmärkta betänkande.
Jag vill helt kort beröra en fråga som ligger henne varmt om hjärtat: att pensionsfonderna skall använda EIB-obligationer.
I Förenade kungariket har pensionsfonder redan tecknat EIB-obligationer med lång löptid.
Ännu har vi inte haft samma framgång på euromarknaden, men vi försöker hitta modeller som kan tänkas vara mer lockande för just pensionsfonder och försäkringsbolag.
När det gäller sysselsättningen, som flera talare har uppehållit sig vid, är det uppenbart att denna fråga utgör ett yttersta mål.
Jag tror dock att det vore vanskligt att göra antalet arbetstillfällen som direkt genereras av ett projekt till ett avgörande kriterium för beslutet om att finansiera detta projekt eller inte.
I det hänseendet instämmer jag med vissa av Peijs reservationer.
Vi menar att våra projekt måste ha positiva effekter på ekonomin, via sambandet mellan innovation, produktivitet, tillväxt och sysselsättning, men att det vore vanskligt att fastställa ett alltför direkt samband mellan antal arbetstillfällen som skapas och valet av ett specifikt projekt.
När det gäller finansieringen av små och medelstora företag vill jag påminna om att vi finansierar dessa företag via två olika kanaler.
Dels sker det via de globala lånen, eftersom hälften av våra globala lån går till småföretag, och dels sker det via tillskott av riskkapital från Europeiska investeringsfonden.
Till kommissionen och till svar på en kommentar från kommissionär Monti, där han upprepade en av rekommendationerna i betänkandet, vill jag säga att vi faktiskt planerar att anamma kommissionens definition på små och medelstora företag.
Då måste vi dock först lösa ett problem, nämligen problemet med de medelstora företagen.
Dessa företag riskerar nämligen att betraktas som alltför stora för att fortfarande omfattas av de globala lånen, samtidigt som de är alltför små för att komma i åtnjutande av direkta lån.
När vi har hittat en lämplig modell för de medelstora företagen kommer vi också att kunna anpassa vår definition till kommissionens.
När det gäller den viktiga frågan om kontrollen av Europeiska investeringsbanken vill jag säga att vi självklart är helt öppna för att revisionsrätten skall utöva kontroll inom ramen för sina befogenheter.
Till Blak vill jag säga att jag kan försäkra honom att revisionsrätten har tillgång till alla handlingar den vill få fram inom ramen för den trepartsöverenskommelse som ingåtts mellan kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken.
Denna överenskommelse fungerar tillfredsställande för alla tre parter.
Revisionsrättens ordförande har intygat detta, och ni hörde nyss kommissionär Monti säga att även kommissionen är nöjd med denna överenskommelse, som kommer att diskuteras på nytt och omarbetas.
På den punkten finns alltså inga som helst problem.
Revisionsrätten har behörighet att kontrollera hur gemenskapsmedlen används, och i den utsträckning EIB använder gemenskapsmedel är det självklart att revisionsrätten skall kunna utöva sin kontroll fullt ut.
Men sedan har ju EIB ett helt verksamhetsfält som inte på något sätt berör gemenskapsmedel, och som finansieras med hjälp av medel som vi samlar in på finansmarknaderna över hela världen.
Givetvis krävs det en kontroll även av denna verksamhet.
Det ligger för övrigt i vårt eget intresse att vi kontrolleras effektivt.
Så är också redan fallet, genom en kontrollkommitté och externa revisorer som rapporterar direkt till styrelsen.
Oavsett detta anser jag att det vore verkligt önskvärt att vi hittade en form av övervakning som är utformad för att passa en bank.
Detta har jag redan tidigare sagt i kammaren, och jag upprepar det i dag.
Vi är helt öppna för denna tanke, och önskar rentav underställas någon form av banktillsyn.
Detta är också skälet till att vi med stort intresse följer den pågående diskussionen om ett eventuellt inrättande av ett europeiskt banktillsynsorgan.
Lucas har tagit upp några intressanta frågor, men jag har redan överskridit min talartid.
Jag kan ge henne mer information i utskottet, främst när det gäller det Lesotho-projekt hon tog upp.
Jag skall bara bekräfta att vi beordrade en ingående revision, så snart vi fick veta att det fanns indikationer om ett bedrägeri.
Vi meddelade också de uppgifter som framkom under denna revision till OLAF, det kontrollorgan ni ju känner till, och vidare till rättsliga instanser i Lesotho.
Vi har inte påvisat något bedrägeri vad gäller användningen av EIB: s medel, men under den utredning vi genomförde vid detta tillfälle framkom andra uppgifter som vi har vidarebefordrat till behöriga myndigheter.
Jag kan gå närmare in på detta i utskottet.
Fru talman!
Jag hoppas att dessa svar kan ge svar på era frågor och ge er en uppfattning om hur vi i EIB tillsammans med all personal ser på vårt uppdrag.
Vi har för avsikt att genomföra detta uppdrag under de kommande åren i nära samarbete med kommissionen och under fortsatt dialog med parlamentet.
