# ID: svediakorp-gov430999
# author: Peijs (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 516
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade ordförande Maystadt!
Detta är tredje gången som parlamentet får möjlighet att utforma sin åsikt om EIB: s årsredovisning.
Betänkandet av Ieke van den Burg är balanserat och konsekvent, och har därför antagits enhälligt i utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Jag har ändå ett par kommentarer.
För det första, bankens roll.
EIB spelar en betydande roll.
Banken är en mycket viktig investerare på och utanför den europeiska marknaden, med ett stort makroekonomiskt inflytande.
Till detta makroekonomiska inflytande hör ingen självständig makroekonomisk politik.
Avtalet är att banken skall ägna sig åt de målsättningar som Europeiska unionen har fastställt.
Banken satsar sina investeringsmedel för att förstärka unionens makroekonomiska politik.
En proaktiv roll passar alltså inte i bankens uppgift.
EIB måste främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU genom ekonomiskt stöd till de mål som Europeiska unionen har för ögonen.
EIB har härigenom förvisso makroekonomiskt inflytande, men detta inflytande är inget mål i sig självt.
Nu om den socialistiska gruppens plan att inom EIB: s struktur upprätta ett organ som skall fastställa vilka effekter EIB: s projekt har när det gäller sysselsättning och arbetstillfällen.
Skapandet av sysselsättning som sådant är inte bankens uppgift, men emellanåt naturligtvis en bieffekt.
På grund av bankens moderniseringsuppdrag kan effekten också bli den rakt motsatta.
Här handlar det om det eviga dilemmat mellan att öka produktionen genom högkvalitativa investeringar och sysselsättning.
På grund av detta dilemma är det meningslöst att bygga upp en omfattande sysselsättningsbarometer.
I mina ögon är sysselsättning inget mål för banken i sig självt.
För att förhindra onödiga administrativa bördor går vi med på en enkel registrering av effekterna på sysselsättningen, sysselsättningskonsekvensbedömning med ett fint ord, men utan några hugskott.
Sysselsättningskonsekvensbedömningen får alltså inte anta samma omfattning som bankens miljöavdelning.
En hållbar miljöpolitik är en särskild uppgift för banken.
Vi är alltså emot att sysselsättningsbarometern jämförs med miljöavdelningen.
Den överensstämmelse mellan dessa två som framhålls genom ordet similar i ändringsförslaget kommer vi att försöka förhindra genom en delad omröstning.
Vi anser att EIB: s medel skall användas till investeringar, och i så liten utsträckning som möjligt till apparaten.
Till sist frågan om kontroll.
För närvarande täcks bankens utgifter av medlemsstaterna och EU.
Genom de obligationer som banken ger ut genererar banken också själv pengar.
Vi anser att det för närvarande skulle vara oförståndigt att ge ut obligationer till pensionsinstitut som föredraganden föreslår, eftersom det fortfarande inte förekommer tillräcklig öppenhet inom banken.
Vi hoppas att ändringsförslag från vår sida kommer att förhindra kopplingen med pensionerna i den slutliga versionen av betänkandet.
Vi väntar oss av Europeiska kommissionen att man efter tre års diskussion om kontrollen någon gång skall komma med förslag om hur man skall kunna åstadkomma bättre kontroll och precis vilken roll revisionsrätten nu skulle kunna spela.
Jag instämmer i det nederländska talesättet: förtroende är bra, men kontroll är bättre.
