# ID: svediakorp-gov430996
# author: van den Burg (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,089
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Låt mig inleda med att hälsa er, och herr Maystadt, välkomna.
Vidare skulle jag gärna vilja tacka EIB för det effektiva samarbete som har utvecklat sig under de senaste tre åren, då det blivit tradition att kommentera er årsredovisning.
Jag anser att man i Europaparlamentet kan vara nöjd med det sätt på vilket ni har tagit itu med förslagen vid dessa tidigare tillfällen, och jag hoppas att detta också kommer att bli fallet med mitt betänkande.
Ni uppger i förordet till er årsredovisning för 2001 att EIB är en offentligägd bank med ett bestämt uppdrag, som har till uppgift att bidra till ekonomiska, sociala och i slutändan också politiska mål.
Jag instämmer helt och hållet i detta.
EIB kan fylla en viktig makroekonomisk roll och stödja EU-politiken på avgörande punkter.
EIB är en offentligägd bank som måste stå till svars offentligt för den politik man för.
Jag skrev mitt betänkande mot bakgrund av dessa konstateranden, och jag betonade ett antal punkter i samband med detta.
I dag skulle jag gärna vilja lägga tonvikten vid fem delar i mitt betänkande.
Den första: kapitalökningen, den andra: pensionsfonderna, den tredje: arbetsmarknadspolitiken, den fjärde: Europeiska unionens utvidgning, och den femte: en adekvat kontroll av EIB: s politik.
Till att börja med kapitalökningen.
Bankens råd beslutade vid sitt årsmöte den 4 juni att införa en kapitalökning på femtio miljarder euro.
Parlamentet välkomnar detta beslut, och anser det vara förståndigt att bekosta den kapitalökningen med bankens egna medel.
Vi kritiserar emellertid det faktum att rådet redan på förhand beslutat att inte tillåta någon ytterligare ökning under de närmaste fem åren.
Parlamentet välkomnar också beslutet att utöka finansieringen av vissa projekt i de sektorer som har drabbats mest av fördröjningen av den ekonomiska tillväxten, från 50 procent till 70 procent av den totala projektbudgeten.
Jag vill också peka på den möjlighet att stödja katastrofprogram ända upp till 100 procent som EIB erbjöd under de översvämningar som vi hade i Central- och Östeuropa under hösten.
Jag tror att det passar in bra i en bild av en aktiv bank som stöder unionens målsättningar.
På det viset blir EIB också synlig för medborgarna.
Nu till punkten om pensionsfonderna.
Jag har i mitt betänkande också gått in lite mer utförligt på bankens roll som låntagare på kapitalmarknaderna.
Även här spelar EIB en betydande roll, i synnerhet på relativt nya marknader, såsom i vissa kandidatländer.
Med sin AAA-rating och de långa obligationerna i olika valutor är banken en viktig aktör och en mycket säker investering för till exempel pensionsfonder.
Ett problem är att EIB: s obligationer inte alltid är fritt tillgängliga.
Ofta gäller begränsningar som har införts av myndigheter för just investeringar av pensionsfonder och försäkringsbolag.
EIB kan fylla rollen som banbrytare i fråga om att främja långsiktiga investeringar, och därmed ge investerare ökad handlingsfrihet för mer riskabla investeringar i sina nya ekonomier.
På det sättet kan EIB bli en intressant partner för pensionsfonder.
Detta är anledningen till att jag lade fram ytterligare ett ändringsförslag till behandlingen av mitt betänkande i plenum, och jag skulle gärna vilja uppmuntra banken att aktivt stödja detta.
Jag skulle också gärna vilja ta del av Maystadts syn i fråga om denna idé.
Den tredje punkten: arbetsmarknadspolitiken.
Genom åtgärdsprogrammet från Amsterdam har projekt inom de sociala sektorerna intagit en mer central ställning på kartan.
Sedan gammalt har man framför allt investerat i den hårda infrastrukturen.
Det är emellertid också viktigt att investera i den sociala infrastrukturen.
Det dubbla mål som uppställdes i Lissabon, såväl ekonomiskt som socialt, genomsyrar enligt min uppfattning EIB: s politik.
Parlamentet uppmanar precis som förra året EIB att bedöma effekterna för sysselsättningen av de projekt och aktiviteter som EIB har genomfört och stött samt att stärka den interna och externa expertisen på detta område inom bankens alla olika aktiviteter och direktorat.
Även vad detta beträffar är jag nyfiken på vad Maystadt har för avsikter.
Och så punkten angående utvidgningen.
I tisdags diskuterade vi i parlamentet den första rundan av unionens utvidgning.
EIB kan också bidra till denna process genom att prioritera aktiviteter i kandidatländerna, och genom att behandla dessa länder som fullvärdiga deltagare.
Jag har fått intrycket av att de nya medlemsstaterna inte drar tillräcklig nytta av möjligheterna till investeringar.
Det verkar som om de ställer upp begränsningar för sig själva för att de inte vill skuldsätta sig i för hög grad.
En lovvärd strävan som kan ta dem närmare den monetära unionen, men ändå något som jag i detta skede sätter frågetecken vid.
Parlamentet rekommenderar EIB att i varje fall inte glömma den sociala dimensionen och att upprätta ett särskilt program för kandidatländerna och andra partnerländer, som måste avse målsättningarna i sociala sammanhang.
Kanske kan Maystadt gå in även på detta i sitt svar.
Slutligen yrkar parlamentet på ett intensivt samarbete på grundval av en välövervägd och effektiv fördelning av uppgifter mellan EIB och EBRD.
Detta kommer för övrigt inom kort att behandlas i vårt utskott och i parlamentet i ett enskilt betänkande av Markov.
Den sista punkten: kontrollen.
Vikten av öppenhet och adekvat kontroll av EIB-gruppen är en punkt som parlamentet alltid har fäst stor uppmärksamhet vid.
Som offentligägd investeringsbank är nödvändigheten av adekvat kontroll självklar, men det finns fortfarande brister på det området.
Detta kan till stor del förklaras med EIB: s dubbla position, som en offentlig institution som ursprungligen finansierades med skattepengar å ena sidan och en normal bank som när det gäller EIF, som också faller inom gruppen, också är en riskkapitalfond å andra sidan.
Som finansiella institutioner faller de inte under den normala insiktsfulla tillsyn som för andra institutioner regleras på nationell nivå.
I går försvarade jag ett betänkande här som handlade om just detta, och också om kontrollen på Europanivå.
Jag tror att detta skulle kunna vara aktuellt också när det gäller EIB.
En sista punkt gäller de yttranden som budgetkontrollutskottet har lagt fram, och jag överlåter gärna till min kollega, Sjöstedt, att försvara dessa.
Jag har tagit upp nästan alla dessa oavkortade i mitt betänkande.
