# ID: svediakorp-gov430980
# author: Lage (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 778
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade ledamöter!
Jag har fått den delikata uppgiften att föredra betänkandet av Elisa Damião som drabbades av en sjukdom som gjorde det omöjligt att vara med på detta sammanträde, även om hon har bibehållit sin intelligens och klarhet för att kunna följa betänkandets detaljer och detta betänkande bär alltså helt legitimt hennes namn.
Jag gör det med sinnesrörelse och jag hälsar till ledamoten och hoppas att hon snart kan återvända till kammaren, för hon är en person med stora politiska och parlamentariska förmågor, förutom att hon är en stor medborgare.
Herr talman, ärade ledamöter!
De bländande framstegen inom biologin och molekylärgenetiken fascinerar och oroar på samma gång.
De vetenskapliga kunskaperna har ökat i en sådan takt att vi är i stånd att djupgående förändra inte bara växt- och djurvärlden utan på sikt även vår egen art.
Det handlar om en mutation.
Vetenskapens och teknikens kapacitet har sedan länge passerat fiktionen i kvalitativa litterära verk som? Du nya sköna värld? av Huxley eller? 1984? av George Orwell.
Men som tur är har inte verkligheten från visionerna i de verken om förtryckta och samhällen och människor som avhumaniserats av vetenskapen och tekniken uppfyllts.
Men den oro som den stora allmänheten visar inför exempelvis genetiskt modifierade organismer och kloning är en mycket tydlig signal som den politiska, vetenskapliga och industriella världen måste tolka.
Ett första svar utformades av Unesco när man i november 1997 enhälligt antog en allmän deklaration om mänskliga gener och de mänskliga rättigheterna.
Men av alla kunskapsrevolutioner kanske den om molekylärbiologin blir den största av alla och gentekniken den som får störst betydelse för de ekonomiska, kulturella och etiska områdena.
Biotekniken är en del av den framtida tekniken.
Dess utvecklingspotential gör att vi för de kommande åren kan förutse stora förändringar på marknaderna för läkemedel, livsmedel, jordbruk och miljö.
Men dessa tekniker väcker etiska och filosofiska frågetecken angående deras praktiska tillämpning, vilken nu är en del av vår nutida kultur.
Och med tanke på deras innebörd kommer det alltid att finnas pessimister, vilket det alltid har funnits under vetenskapens och teknikens historia, som ser apokalyptiska hot för mänskligheten, och som väcker en gammaldags skräck och rädslor.
Mot de som utnyttjar rädsla, fantasifoster och vidskepelse måste vi inta en klok, mer optimistisk inställning till vetenskapen, medvetna om att den måste vara präglad av höga etiska värden med en laglig inramning som gynnar en intellektuell frihet och vetenskaplig kreativitet och förhindrar överdrifter.
Den klassiska humanismen som formuleras i det berömda uttrycket av filosofen Seneca:? Människan är helig för människan?.
Den humanismen måste vara vägledande för den nutida vetenskapen och för alla medborgare.
Europeiska unionen har under de senaste åren skaffat sig en omfattande samling direktiv och förordningar i frågan som upphöjer biotekniken och vetenskapen.
Men de många lagdokumenten som har godkänts utgör ett verkligt lapptäcke, och det finns ingen sammanhållen, allmän och systematisk syn på denna breda sektor.
Det finns en godkänd lagstiftning som inte tillämpas, en annan som är full av undantag och till och med moratorier och det finns än värre, många luckor.
Den globala kampen på det biotekniska området är dock avgörande.
Förenta staterna går klart och tydligt i täten.
Lissabontoppmötet beslutade dock om ett ambitiöst EU-mål för det kommande decenniet: att bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska kunskapsekonomi.
Hur skall vi nå detta mål utan en kraftig europeisk satsning på biotekniken?
Europa håller på att släpa efter Förenta staterna.
Även om det är riktigt att Europeiska unionen har 1 570 företag som verkar på detta område och Förenta staterna 1 263, så är det så att det i Europeiska unionens företag inom sektorn finns 61 000 anställda som producerar en volym av 42 miljarder euro, medan samma sektor i Förenta staterna har 162 000 anställda som producerar 365 miljarder euro.
Detta är en kort sammanfattning, herr talman, av det kulturella, politiska, juridiska och ekonomiska sammanhang som kommissionens meddelande hör till, och detta får ett stort stöd i Elisa Damiãos betänkande.
Handlings- och strategiplanen som kommissionen har lagt fram, löser faktiskt med en magisk formel splittringen, inkonsekvensen och luckorna i den rättsliga ramen och i den europeiska politiken på bioteknikområdet.
Det är uppenbart att man inte har lyckats göra det med denna magiska formel, men man stakar ut en väg i rätt riktning.
