# ID: svediakorp-gov430972
# author: Grönfeldt Bergman (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 292
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Bemanningsföretagen är en nödvändig del av framtidens flexibla arbetsmarknad.
Företags rekryteringssvårigheter löses i allt högre grad genom anlitande av personal från bemanningsföretag.
Invandrare får ofta goda möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden genom dessa företag.
Det är därför viktigt att uppmuntra och underlätta för bemanningsföretagens verksamhet.
Vi har hört här att lagstiftningen som reglerar bemanningsföretagen varierar stort mellan medlemsländerna.
Det är därför svårt att skapa t.o.m. en ramlagstiftning som tar hänsyn till alla skillnader.
De politiska utgångspunkterna för direktivförslaget är dels att se arbete i bemanningsföretag som en variant på tidsbegränsad anställning, dels att hindra så kallad villkorsdumpning.
Problemen med ramlagstiftning på europeisk nivå tydliggörs när man ser på Sverige.
Där har de politiska utgångspunkterna inte någon motsvarighet i de faktiska förhållandena.
I Sverige är tillsvidareanställning huvudregel.
Cirka 70 procent av de anställda i bemanningsföretagen är tillsvidareanställda.
Anställningsvillkoren är både för tillsvidareanställda och visstidsanställda reglerade i kollektivavtal.
För tjänstemän tillämpas individuell och differentierad lönesättning, vilket medför att inga lönejämförelser förekommer.
För arbetare finns kollektivavtal som garanterar att lönen inte understiger lönen i kundföretaget och att kundföretagets arbetstid gäller.
Detta regleras dock inte i lag utan i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, vilket det bör göras även i fortsättningen.
Det är därför vi inte tycker att lön skall vara med i direktivets definition om arbetsvillkor.
Eventuella jämförelser av löne- och arbetsvillkor skall inte heller regleras i direktivet.
Bemanningsbranschen fungerar bra i Sverige och skulle kunna vara en förebild för Europa.
Se där, Jan Andersson!
Det föreliggande förslaget underlättar däremot inte en utveckling av denna bransch i Europa.
Europa behöver inte färre anställningsformer utan fler.
