# ID: svediakorp-gov430914
# author: Pedersen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 648
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Jag får säga att de fina synpunkter och överväganden jag nyss hört har övertygat mig om att Europaparlamentet och rådet har ett gemensamt intresse av att finna en lösning på frågan om utvidgningen av Lamfalussyförfarandet.
Så vitt jag kan förstå är vi eniga om karaktären på det problem vi försöker lösa.
Vi är eniga om att vi har behov av finansiell stabilitet, en effektiv harmonisering av lagstiftningen på området, samt av ett effektivt samarbete och en konvergens mellan de finansiella tillsynsmyndigheterna.
Jag förstår att man har noterat kommissionens rapport om den tillväxtmöjlighet som finns på det finansiella området och som består i att man genomför de nya strukturerna, dvs. att vi kan bidra till tillväxt och sysselsättning.
Rådet och Europaparlamentet har ett gemensamt ansvar för de stora problem som vi ser i medlemsstaterna på dessa områden.
Jag har nu ett par kommentarer i synnerhet till Herzog som säger att jag har menat eller givit uttryck för att jag gick in för en enhetskontroll.
Jag måste på denna punkt ha uttryckt mig oklart eftersom det just är enhetskontroll jag inte förespråkar.
Vi förespråkar en nationell kontroll, alltså en nationell lösning, och sedan måste man samarbeta inom Europeiska unionen.
Det är inte frågan om någon enhetskontroll.
Till van den Burg kan jag säga att jag förstår hennes synpunkter rörande innehållet.
När det gäller anmärkningen om att rådet borde titta mer på marknadsstruktur kan jag säga att vi gärna vill ta oss ur det dilemma som tidigare har präglat försöken att lösa problem samtidigt som man diskuterar marknadsstrukturer.
Vi vill nämligen signalera att vi respekterar Europaparlamentet och Europaparlamentets roll.
Vi nämner det således för att göra slut på de evinnerliga maktkamperna mellan Europaparlamentet och rådet.
Vi har var och en vårt ansvar att hantera, oavsett om vi är folkvalda i Europaparlamentet eller om vi är invalda i nationella parlament och ingår i en regering.
Jag har förståelse för Europaparlamentets olika önskemål och skulle själv också dela dessa om jag satt som ledamot av Europaparlamentet.
Jag tycker de är helt legitima.
Problemet är bara att det inte är möjligt för rådet (Ekofin) att som Kauppi säger bara besluta att man skall ändra fördraget.
Det skulle för övrigt inte heller vara bra om rådet (Ekofin) hade dessa befogenheter.
Jag måste därför hänvisa till att fördragsändringen hör hemma i konventet och därefter på regeringskonferensen.
Det jag kan erbjuda är att vi tar det på allvar och att vi i rådet (Ekofin) gör vad vi kan.
Men också att vi inför våra statschefer klart och tydligt talar om vilka ståndpunkter som finns i Europaparlamentet, för rådet (Ekofin) har inte någon röst i konventet men det har våra statschefer, det har våra länder, och den möjligheten bör vi utnyttja.
Detta får mig också att säga till Blokland att Europaparlamentet besitter möjligheterna eftersom vår önskan är att direktiven förses med samma? sunset clause? som vi känner till från värdepappersmarknaden.
Detta innebär att en granskning skall genomföras 2004.
Om man då inte instämmer i det som konventet kommer fram till, eller det som regeringarna kommer fram till på regeringskonferensen, ja då faller dessa direktiv ju bort.
Denna möjlighet har Europaparlamentet.
Jag skulle bara vilja vädja till att man i sitt ställningstagande tar hänsyn till vad rådet (Ekofin) har möjlighet att göra och leverera, och också till det ansvar vi har för att få kapitalmarknaderna att fungera effektivt, så att vi var och en lämnar ett bidrag till tillväxten och sysselsättningen i Europa.
Jag vill tacka så mycket för diskussionen och för alla synpunkter som jag kommer att föra vidare.
