# ID: svediakorp-gov430892
# author: Ettl (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 422
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först ett tack till Bartho för att ni påpekade att artikel 202 absolut är juridiskt svag, och varken rådet eller kommissionen kommer att ha någon glädje av den.
Jag vill också tacka kommissionären för hennes klara ställningstagande för att arrangera ett socialt trepartstoppmöte, men även det danska ordförandeskapet har kommit oss till mötes.
Men det som jag som föredragande inte förstår är att vi i en tid där vi vill behandla aktiv sysselsättningspolitik och tillväxt, bara låter tiden gå.
Avsikten var att detta permanenta sociala trepartstoppmöte skulle starta nu, redan före toppmötet i vår, så att arbetsmarknadens parter genast skulle kunna börja arbeta.
Med detta sätt att agera förlorar vi återigen tid, eventuellt ett år, under en period då vi vill aktivera sysselsättningsfrågorna.
Det ständiga utskottet för sysselsättning och arbetsmarknad har praktiskt taget avsatts - vi har inte något lämpligt instrument.
Därigenom blir ju den sociala dialogen, som är ett grundinstrument för arbetsmarknadens parter, inte särskilt aktiverad så att de i praktiken skall kunna, ja, tvingas göra något.
I en tid när vi nöter ut begreppet? social dimension?, och därigenom alla instrument för denna - den sociala dialogen - och också talar om en fördjupning av den sociala frågan i Europa, låter vi tiden rinna iväg.
Det är ett problem som jag inte förstår.
Ytterligare ett påpekande: I dag står vi inför utvidgningen av Europeiska unionen.
Jag har talat med många partnerstater.
De vill alla ha ett fungerande instrument inom denna sektor, som även skall hjälpa de nya staterna.
Men om det inte fungerar under det grekiska ordförandeskapet tror jag inte att det blir lättare att skapa detta instrument ännu senare, när partnerstaterna, de nya kandidatländerna, är med.
Då kan det snarare bli ännu svårare, eftersom arbetsmarknadernas parter, de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som finns, ännu inte är helt intakta.
Det är detta problem vi har.
Jag behöver inte utnyttja mer av min tid; jag har redan uttryckt min indignation över att man alltid hänvisar till denna svaga artikel 202.
Europaparlamentets rättstjänst kommer nästa vecka att avge sitt yttrande.
Jag hoppas att vi får lite hjälp där!
Tack än en gång för stödet från det danska ordförandeskapet och från kommissionären.
Jag hoppas att den 3 december blir en dag som ger något resultat för detta område!
