# ID: svediakorp-gov430866
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 859
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall börja med att tala om mycket klart och tydligt att jag till 100 procent kan instämma med det uttalande som Haarder just gjorde.
Det är en bra och tydlig beskrivning av verkligheten.
Det är också en påminnelse om vad EU behöver göra och hur den skall göra det.
Jag har lyssnat mycket noga till alla era inlägg.
Jag skall upprepa det jag sagt tidigare i parlamentet när vi diskuterat Tjetjenienproblemet.
Uppdelningen av ansvaret inom kommissionen är mycket meningsfullt.
Om vi inte vore noggranna med att definiera arbetsuppgifter och ansvar för den kommissionär som ansvarar för humanitärt bistånd så skulle vi göra hela frågan suddig, särskilt när det gäller att se till att möjligheten att ge humanitärt bistånd respekteras.
Det är därför som jag är mycket noggrann med att ge en tydlig definition av mina ansvarsområden som kommissionär med ansvar för humanitärt bistånd.
Om jag skulle falla för frestelsen att inleda en politisk diskussion i den här frågan så skulle jag minska berättigandet för och effektiviteten i mina insatser att skydda biståndsarbetares tillträde till platser som Tjetjenien.
Det är därför som jag undviker att bli inblandad i politiska manövrer eller politiska projekt, även om jag skulle sympatisera med dem.
Det är upp till kommissionären för utrikesfrågor att göra det och det är viktigt att vi, särskilt i det här fallet, är försiktiga i användandet av de instrument och kommissionärer som finns tillgängliga.
Om jag, med mina uppgifter, skulle falla för frestelsen att politisera det hela så skulle vi minska betydelsen av våra ansträngningar och försök att insistera på tillträde.
Å andra sidan har jag offentligt kritiserat ryssarna i den frågan och gör det rätt ofta.
Jag tar upp den här typen av frågor under varje toppmöte som vi har med Ryssland.
Tyvärr har det inte skett några framsteg.
Vi har de välbekanta frågorna om arbetstillstånd för biståndsarbetare, möjligheten att använda FN: s VHF-radiosystem, vilket är viktigt för säkerheten för personer som rör sig i de områdena samt situationen för flyktingar och internt förflyttade personer i lägren.
Alla dessa frågor tas upp om och om igen och jag skulle vilja upprepa min uppmaning till parlamentet att betrakta den kommissionär som har ansvaret för humanitärt bistånd som en som håller en relativt snävt definierad arbetsuppgift, vilket är vad jag gör.
Vi har andra som hanterar den politiska sidan av diskussionen.
Det är inte bara viktigt med avseende på Tjetjenien utan även för många andra platser.
Ni kommer att se samma hållning när vi talar om att få tillträde till offer i den palestinsk-israeliska konflikten.
Jag är själv ett politiskt djur men jag kommer inte att engagera mig i en väsentligare politisk diskussion om typen av konflikt och andra sådana frågor, hur frestande det än må vara.
Paasilinna och några andra tog upp frågan om en energidialog med Ryssland och särskilt samarbete inom området naturgas.
Det är ganska svårt att dra snabba slutsatser inom ett område där förhandlingsverkligheten även måste återspegla vem som engagerar sig kommersiellt och vem som inte gör det.
Frågan om förhandlingarna angående gasledningen är en långsiktig fråga.
Det finns risk för motsättningar mellan att inrätta en mycket långsiktig grund av det slaget av överenskommelser och avregleringen av gasmarknaden inom unionen, vilket vi skulle ge företräde.
Mot den bakgrunden är det inte så enkelt att uppfylla de önskemål som den andra sidan har om att ha ett mycket långsiktigt, stabilt avtal som grund.
Att upprätta ett sådant avtal vore i varje fall inte upp till oss utan upp till företagen på marknaden, vilket är ett annat skäl till varför det inte är så enkelt.
Vidare finns det andra intressanta strategiska frågor rörande det geopolitiska i Europas energiförsörjning under de kommande åren, inbegripet frågor rörande naturgas, och det är inte så överraskande att det är en komplicerad och krävande fråga.
Av taktiska skäl skulle jag vilja uppmana till viss försiktighet när det gäller hur parlamentets ledamöter hanterar den här frågan.
Det kan vara mödan värt att ordna långsiktigt samarbete och långsiktiga leveranser från Ryssland, men det är också viktigt att inte kasta sig in i förhandlingar som när allt kommer omkring inte leder till ett så bra avtal som alla hade trott att det skulle göra.
Därför skulle jag vilja mana till försiktighet.
Slutligen när det gäller Oostlanders tydliga fråga om huruvida Litauen kan gå med i Schengenavtalet efter överenskommelsen om Kaliningrad så har det varit en av definitionspunkterna i vår hållning i förhandlingarna.
Det är därför vi anser att en lösning som inte innebär några komplikationer av det slaget är en bra lösning.
Jag skall avsluta med att lovorda samarbetet mellan rådet och kommissionen i den här frågan.
Det här är ett av de områden där vi varit ganska framgångsrika.
Det är även något som Litauen vederbörligen erkänt och som verkligen visat de övriga kandidatländerna att vi tar deras situation på allvar.
