# ID: svediakorp-gov430696
# author: Berthu (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kommissionens arbetsprogram för 2003 är bättre utformat än tidigare.
Det är tydligt inriktat på de stora prioriteringarna, vilket är positivt.
En stor tvetydighet återstår emellertid när det gäller formen.
Man säger oss att detta program kommer att utgöra ett tillskott till rådets årliga operativa program för 2003 som rådet skall anta i december, dvs. så småningom.
Men exakt vilken ställning har detta tillskott från kommissionen?
Skall rådet ta det som det är, eller har rådet rätt att ändra det för att införa nya prioriteringar?
Endast den andra hypotesen är förenlig med institutionernas hierarki.
Vi ifrågasätter förvisso inte att dialogen inom den institutionella triangeln i praktiken gör det möjligt att minska denna svårighet.
Den utgör ändå ett principiellt problem som inte är obetydligt.
I kommissionens program är förberedelsen av utvidgningen den viktigaste punkten.
När man läser vilka åtgärder som skall genomföras i det hänseendet kan man inte annat än imponeras av det stora antalet, och det visar också hur omfattande gemenskapsrätten är som kandidatländerna skall införliva.
Efter att i går ha lyssnat till dessa länders företrädare, efter att ha upplevt deras reaktioner, är det tydligt att dessa länder vill bli medlemmar i unionen.
De vill ingå i den europeiska familjen och de är beredda till stora ansträngningar för att uppnå detta.
Låt oss emellertid undvika att trötta ut dem med ett överskott av lagstiftning och auktoritet.
Låt oss vara kloka nog att ibland låta dem gå i sin egen takt, och i större utsträckning tillåta olika nivåer.
En annan prioritering i programmet kallas? Stabilitet och säkerhet? och innehåller bl. a. åtgärder om invandringen.
Efter att vid flera tillfällen ha läst förteckningen över nyckelinitiativen kan jag meddela att jag hittat det som gäller införlivandet av de legala invandrarna, men att jag fortfarande letar efter det som borde gälla de illegala invandrarnas återvändande.
Om det finns med är det väl dolt.
Det visar helt enkelt att kommissionen fortfarande har lång väg att gå innan den kan bedöma omfattningen av de problem vi har i dag.
Vi vill däremot avslutningsvis snarare berömma avsnittet med titeln? Se över förbindelserna med grannländer till den utvidgade unionen?, vilket ordförande Prodi för övrigt betonade nyss.
Dessa förbindelser bör definitivt omdefinieras och i det hänseendet skulle Europa-Medelhavspartnerskapet kunna leda till att en ny gemenskap uppstår, som skiljer sig från den nuvarande, det måste verkligen sägas.
Där skulle Turkiet naturligt hitta sin plats, snarare än i själva Europeiska unionen.
