# ID: svediakorp-gov430691
# author: Clegg (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 590
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
ELDR-gruppen har tidigare alltid varit ganska kritisk mot de tidigare ganska osammanhängande och nyckfulla årsprogrammen.
Vi har alltid försökt hitta två saker i det här programmet: för det första en tydlig bild av den politiska inriktning som återspeglas i de strategiska val som Europeiska kommissionen gör, och för det andra, en politisk debatt mellan institutionerna själva.
Det har visserligen gjorts vissa framsteg i de två fallen i år, jämfört med tidigare år.
Vi vill tacka kommissionen för att den hållit sig till formen och tidtabellen för de nya ordningarna och särskilt tacka kollegiet för att så många av dem är närvarande här i dag.
Det kan dock, som ordförande Prodi själv sade, fortfarande bli bättre.
ELDR-gruppen skulle vilja belysa tre områden där vi känner att det borde göras ytterligare förbättringar.
Europeiska kommissionen har ambitionen att fungera som en sorts EU-regering.
Bra regeringar fattar strategiska beslut.
De fastställer politiska prioriteringar.
Det betyder alltså att de förklarar både vad de inte skall göra och vad de verkligen skall göra.
Vi är litet oroliga att, även i den här förbättrade akten, de tre prioriteringarna är så breda och opreciserade att de inte riktigt står för något meningsfullt politiskt ställningstagande.
Det visar sig i bilagorna.
Den bilaga som innehåller de åtgärder som vidtagits inom ramen för de tre prioriteringarna uppgår till cirka 40 sidor.
Mer oroande är att den bilaga som innefattar de frågor som inte omfattas av prioriteringarna uppgår till 50 sidor.
Vi står med andra ord inför utsikten att majoriteten av de initiativ som vidtagits på grundval av det här årsprogrammet nästa år helt och hållet kommer att hamna utanför den politiska inriktning som anges i årsprogrammet.
Det är helt enkelt inte rätt sätt att gå tillväga.
Än en gång liknar det här en sorts kataloginställning till lagstiftningsinitiativen och vi skulle som partigrupp vilja se en mycket bättre visning av ställningstaganden och politiska inriktningar med avseende på vad Europeiska kommissionen föreslår göra från det ena året till det andra.
Det andra är den detaljnivå som ges för varje föreslagen lagstiftningsåtgärd.
Den har verkligen förbättrats jämfört med tidigare år, men det var inte så svårt.
Den är fortfarande inte tillräckligt bra och jag skulle vilja påpeka för kommissionen att i konventet utarbetas förslag om att i framtiden engagera nationella parlament i den här debatten.
Den här bilagan är nästan obegriplig för ledamöter i Europaparlamentet så den vore ännu obegripligare för ledamöter i nationella parlament.
Den måste förklaras tydligt, övertygande och på ett enkelt språk så att den är begriplig för personer som lever i den värld som finns utanför institutionerna.
Avslutningsvis den tredje punkten, som är vårt starka stöd för kommissionens avsikt att låta utföra konsekvensbedömningar för ett antal pilotinitiativ.
Vi tycker att konsekvensbedömningar är absolut oumbärliga för att förbättra kvaliteten på den europeiska lagstiftningen men vi skulle vilja gå ett steg längre i två viktiga avseenden.
För det första anser vi inte att kommissionen på sikt kan vara både domare och jury i sina egna konsekvensbedömningar - när den bedömer sina egna förslagsutkast.
Vi tycker att det borde göras oberoende.
För det andra är det inte särskilt meningsfullt att kommissionen utför sina konsekvensbedömningar om parlamentets och rådets ändringar sedan undgår konsekvensbedömning helt och hållet.
Därför skulle vi vilja ha ett interinstitutionellt handlingssätt där konsekvensbedömningar görs i alla skeden av lagstiftningsprocessen.
