# ID: svediakorp-gov430678
# author: Arvidsson (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 294
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi går mot samling Europa.
Detta är en naturlig följd av att frihetens vindar svepte bort de stängda gränserna i Europa, de oöverkomliga motsättningarna liksom misstänksamheten, det sovjetiska systemet och de kommunistiska diktaturerna.
Jag är övertygad om att år 2004 kommer att gå till historieböckerna såsom år 1989 redan har gjort.
Utvidgningsarbetet måste dock gå vidare.
De nya medlemsstaterna måste mötas med respekt.
Subsidiaritetsprincipen måste tydligare vara vägledande i samarbetet när EU växer.
Det nationella självbestämmandet måste vara detsamma i de nya medlemsländerna som i de gamla.
Det vi inte vill att EU skall lägga sig i beträffande våra länder, skall EU inte lägga sig i beträffande de nya medlemsländerna heller.
Utvidgningsprocessen får inte stanna upp efter år 2004 och 2007.
Vi vet redan nu att nya ansökningar om medlemskap i EU kommer.
Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors 1999 blev Turkiet godkänt som kandidatland för EU-medlemskap.
Europaparlamentet kan inte nu tre år senare, som några ändringsförslag kräver, försöka ändra detta.
Det har inte hänt någonting som skulle kunna motivera en sådan åtgärd, och då kan man inte i ett internationellt förtroendeskapande arbete plötsligt ändra på förutsättningarna.
Det vore ett generöst och ansvarsfullt europeiskt parlament ovärdigt att ändra förutsättningarna för Turkiet på detta sätt.
Turkiet har gjort stora framsteg för att kunna påbörja förhandlingarna med sikte på ett EU-medlemskap.
En del återstår, och det är upp till Turkiet om landet vill fortsätta.
Det är dock min övertygelse att ett demokratiskt turkiskt rättssamhälle i framtiden kan få en avgörande betydelse för ett bättre samförstånd mellan västvärlden och den muslimska världen.
Sådana vänner är värdefulla i denna tid.
