# ID: svediakorp-gov430624
# author: Dupuis (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag anser att kollegan Gawronski har rätt: det är de femtons Europa som har mest att vinna på utvidgningen.
Men denna utvidgning - jag anser att det bör preciseras och jag hoppas faktiskt på svar från rådet och kommissionen - är inte slutet på Europeiska unionens utvidgningsprocess.
Det finns ett tiotal länder i Kaukasus och på Balkan som inte ens finns med på listan över kandidatländer, som alltså inte ens befinner sig i Turkiets situation, och det är länder som Europeiska unionen behöver, liksom vi behöver Turkiet för att undvika förskjutningar i fundamentalistisk riktning, vilket jag hört sägas av flera kolleger här i dag.
Vi har lyssnat till utläggningar av betänkandena för vart och ett av kandidatländerna, men jag anser att det hade varit hederligt och korrekt att även förse dessa tio länder som står i begrepp att träda in i Europeiska unionen med ett betänkande om den aktuella situationen i var och en av de femton medlemsstaterna.
Jag anser att det ur ekonomisk synvinkel kanske skulle vara viktigt för dessa länder att känna till att man inte kan utesluta risken för en? japanisering? av den europeiska kontinenten, att Tyskland och Italien men även Frankrike i dag är oförmögna att gripa sig an de strukturreformer de står inför, vilket med tanke på deras storlek kan tänkas få konsekvenser även för de tio kandidatländernas ekonomier.
På samma sätt skulle det kanske vara i dessa tio nya länders intresse att känna till att rättvisan i några av unionens nuvarande medlemsstater alls inte är vad vi förväntar oss av en demokrati.
Jag tänker på Belgien, på Italien, men jag tänker även på synbarligen mera marginella inslag, som det som händer dessa dagar i ert land, i Danmark, herr rådsordförande, och jag syftar på myndigheternas sätt att gripa sig an fängslandet av den tjetjenske vice premiärministern Achmed Zakajev.
Jag tvivlar på att detta kan förklaras med hänvisning till rättsstatens regler.
Vi talar om ett demokratiernas Europa men kanske borde vi även tala om ett demokratiskt Europa, ty det står klart att unionen vare sig här inne, i rådet, i kommissionen eller i sin helhet skulle klara av att uppfylla de kriterier som vi i dag fastställer för kandidatländerna.
Häri ligger hela frågan om en fördjupning av konventet, en fråga som vi hoppas skall lösas genom ett amerikanskt tillvägagångssätt, med en amerikansk demokrati, och inte genom en återgång till den kontinentala tradition som har orsakat så mycket skada för vår kontinent.
