# ID: svediakorp-gov430623
# author: Belder (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är väldigt mycket liv om utvidgningen.
Vad de nya medlemsstaternas EU-fähigkeit beträffar kan jag fatta mig kort: Broks betänkande ger en god insikt i de ännu återstående tvivlen från Europeiska unionens sida.
Kandidatländerna måste intensifiera sina ansträngningar på olika områden.
Och europeiska och nationella politiker bör tydliggöra kandidatländernas föregående ansträngningar för sin befolkning.
En annan punkt är Turkiets kandidatur.
I Helsingfors blev landet, under stort tryck på EU, officiellt ett kandidatland.
Nu försöker Ankara än en gång pressa EU på ett datum för att inleda förhandlingarna.
Enligt min åsikt måste EU emellertid motstå det trycket.
I grund och botten därför att Turkiet inte är ett land som passar i EU.
Landet är förvisso en demokrati, men absolut ingen västerländsk demokrati.
Och även om det är en sekulär stat så är dess kultur och historia helt olik den kultur och historia som finns i de nuvarande medlemsstaterna som präglats av kristendomen.
Om Turkiet blir medlem i EU så kan vi stryka ordet? europeisk?.
Vid sidan av det har Turkiets ställning som rättsstat förbättrats, men den är långt ifrån tillräcklig.
Jag tänker nu exempelvis på den svåra situationen för kristna i landet.
EU kan erbjuda Turkiet ett närmare samarbete på diverse områden.
Kandidatstatusen var emellertid ett fel som det vore bäst att rätta till.
Tidpunkten för anslutningen är emellertid inte slutpunkten för EU.
Vad är det för en Europeisk union vi får efter utvidgningen?
Ett Europa som kan lämna gamla tiders konflikter bakom sig?
Ett Europa som stöder fred, solidaritet och rättvisa förhållanden mellan medlemsstaterna?
Idéerna om att göra GUSP till en gemenskapsfråga förefaller mig vara i strid med de här principerna.
Skillnaderna mellan medlemsstaterna är helt enkelt för stora på det här området.
Integration på det här området är därför endast möjlig med tvång.
Det kan ingen balanserad politik byggas på.
Dessutom rör det ett mycket identitetskänsligt område, vilket ökar den potentiella spänningen mellan medlemsstaterna.
De europeiska länderna måste vara på sin vakt mot nationalism.
Det finns emellertid också en möjlighet till nationalism på europeisk nivå, varvid vi endast strävar efter en status som världsmakt för att uppnå större ära och berömmelse för oss själva.
Andra stora länder är då suspekta redan på förhand.
Jag anser att det här till och med är skadligare än den traditionella nationalismen.
Utvidgningen kommer förhoppningsvis att leda till klarsynt besinning på den punkten.
