# ID: svediakorp-gov430622
# author: Andrews (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Mycket arbete har gjorts under de senaste veckorna för att påskynda utvidgningsprocessen, men vi måste lösa en del svårigheter innan EU: s utvidgning kan bli verklighet.
Vi får inte underskatta de utmaningar som vi står inför, så här i början av anslutningen av de tio länderna till Europeiska unionen.
EU-konventet måste komma ihåg att många kandidatländer skall hålla folkomröstningar om EU-medlemskapet.
Vi måste göra detta så okomplicerat som möjligt för medborgarna i kandidatländerna.
Det är här EU-konventet kan stöta på problem: det har hunnit mycket längre än folken i Europa.
Menar vi allvar med att uppmana kandidatländerna att ratificera anslutningsfördraget genom folkomröstningar, bara för att uppmana dem ett år senare att ratificera ytterligare ett EU-fördrag med fler ändringar av unionens dagliga funktion?
Vad skulle medborgarna i kandidatländerna grunda sina beslut på i nästa års folkomröstningar?
På de befintliga EU-fördragen - inklusive det nyligen ratificerade Nicefördraget - eller på en samling nya förslag från EU-konventet?
Har vi inte lärt oss någonting av den nyligen hållna folkomröstningen om Nicefördraget i Irland?
Fördraget var ganska blygsamt i vilket fall som helst, men det var mycket svårt att förklara sakfrågorna för medborgarna.
Vi lyckades, under den andra omgången, delvis att förklara fördraget, men bristen på förståelse av EU-frågorna är fortfarande förhärskande.
Vissa personer i EU-konventet vill emellertid gå alltför fort fram med omfattande reformer av allt som har att göra med unionens dagliga funktion.
Vi lägger fram motstridiga budskap och förslag till medborgarna i kandidatländerna.
Jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att EU-konventet löper risk att röra till hela utvidgningsprocessen.
Jag måste påminna kammaren och medlemmarna i konventet, att konventet är en rådgivande process - de faktiska besluten skall och måste fattas av ministerrådet.
Låt oss inte underskatta den mängd arbete som måste ske innan utvidgningen blir en fungerande framgång.
Kandidatländerna måste genomföra alla direktiv och förordningar som gäller i EU.
Utvidgningsförhandlingarna är uppdelade i 38 olika kapitel.
Det kommer att ta tid för kandidatländerna att genomföra hela denna lagstiftning.
Vi känner alla till att tillträdet av tio nya länder inte kommer att bli lätt att genomföra.
Det viktigaste är den takt i vilken reformerna skall ske.
Diplomater och politiker skall inte tillåtas att gå alltför snabbt fram, i jämförelse med de europeiska medborgarna, när det rör den framtida utvecklingen.
Vi måste få de europeiska medborgarna med oss vid alla faser i utvecklingen, och vi kan inte ta deras stöd för givet.
Från ett irländskt perspektiv kommer alla framtida EU-fördrag som verkar få företräde framför den irländska författningen att bli mycket svåra - för att inte säga omöjliga - att godta för irländarna.
Alla förslag som minskar de små medlemsstaternas representation i EU: s institutioner, kommer att strida emot de jämställdhetsprinciper som är uttryckliga mål för Europeiska unionen.
