# ID: svediakorp-gov430615
# author: Böge (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Som föredragande av yttrandet från budgetutskottet vill jag uttryckligen betona att de politiska och ekonomiska fördelarna av utvidgningen givetvis väger mycket tyngre än de eventuella budgetpolitiska kostnaderna.
Ändå handlar det nu, även inom budgetpolitiken, om att skapa en på medellång och lång sikt tillförlitlig ram som kan vinna majoritetens stöd på båda sidor.
För 2006 talar vi exempelvis om en budgetram för utgifter på cirka 15 miljarder euro, medan det på den andra sidan - vilket ofta glöms bort - finns cirka 5 miljarder egna anslag som de nya länderna redan nu kommer att styra om till EU: s budget.
Därför är det viktigt att ännu en gång klargöra de principiella ståndpunkterna angående anpassningen av den nya budgetplan som kammaren röstade om i juni.
På rådets toppmöte i Bryssel intog även rådet delvis samma ståndpunkt som parlamentet, till exempel principen om ett successivt införande av direktstödet till jordbruket, klargörandet att ingen ny medlemsstat bör bli nettobetalare efter anslutningen och bestämmelsen som skall förhindra att ett land får sämre finanser efter anslutningen än direkt före.
Jag lägger stor vikt vid att den nödvändiga anpassningen av budgetplanen genomförs på grundval av artikel 25 i det interinstitutionella avtalet, efter ett förslag från kommissionen och - så heter det ordagrant - gemensamt av rådet och Europaparlamentet, och med den majoritet som krävs.
Herr rådsordförande, jag förväntar mig att man i samordningen av budgeten förklarar att Europaparlamentet skall ges en bred och löpande information om hur förhandlingarna fortskrider, och att vi i ett trepartsmöte enas om hur förfarandet för att anpassa budgetplanen skall utformas under de kommande månaderna.
Många frågor är nämligen ännu inte avslutade: hur skall man till exempel tolka Europeiska rådets formulering i punkt 12 i slutsatsen från Berlin, där det uttryckligen sägs att man vill ha en tydlig uppdelning mellan utgifterna för den gamla unionen och utgifterna för de nya medlemsstaterna?
Gäller förklaringen från Berlin, eller kommer budgeten efter anslutningen att vara gemensam rubrik för rubrik?
Detta måste redas ut.
Vi har nu ett datum för anslutningen, den 1 maj 2003.
Kommer det då att finnas en tilläggsbudget?
Är det meningsfullt att utforma och genomföra föranslutningsprogram i fyra månader om man inte tänker betrakta de nya medlemmarna som medlemmar förrän efter åtta månader - vare sig det gäller jordbruk, strukturpolitik eller inrikespolitik?
Även när det gäller de nya grannarna och de nya partnerskapen måste vi mycket noggrant undersöka vilken ekonomisk anpassning som krävs inom till exempel kategori 4 - utrikespolitiken.
Detta gäller såväl Turkiet som andra grannar och nya partner.
Vi kommer att få anledning att diskutera nya och mycket speciella partnerskap.
