# ID: svediakorp-gov430585
# author: Pérez Álvarez (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, ledamöter!
Med tanke på den nyligen inträffade katastrofen som orsakats av Prestige, tycker jag att det är oroande tider såväl för de galiciska fiskarna, som väntar på ett svar från kommissionen och som önskar att dessa olyckliga händelser aldrig mer skall utspela sig någonstans, som för alla goda människor som försvarar miljön och den hållbara utvecklingen.
Till att börja med vill jag tacka Souchet och Busk för kvaliteten i deras betänkanden.
Vad gäller det betänkande som i slutändan utskottets ordförande ansvarat för skall jag tala om skäl K och ändringsförslag 23 till detta.
Det område som reserverats för traditionellt fiske i ett område på 6 sjömil -som därefter utökades till 12 och som utsträckts att omfatta alla medlemsstater - blev uppskjutet, för sista gången, inom ramen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken 1992 för en period på tio år.
Vi har alltså haft ett provisorium i trettio år.
Det verkar som om slutsatsen var att tillåta en progressiv anpassning av det kustnära fisket.
Om det inte gjorts ännu vet jag inte när de kommer att förverkliga det.
I kommissionens förslag om en tidsplan för att reformera den gemensamma fiskeripolitiken förespråkas ett permanent sätt att bibehålla förbudet att fiska inom de 12 sjömilen.
Det förslagets rättsliga giltighet har fått ett svar.
Jag tror att man under utvidgningsperioden och konventet paradoxalt nog med detta förslag återigen kommer att överföra ansvaret för gemenskapsvattnen till medlemsstaterna, tvärtemot principen om lika tillgång för fiskebåtar till alla resurser i Europeiska unionen.
Det skulle medföra en ytterligare risk, en eventuell ökning i framtiden av denna begränsade yta om man antar den som permanent undantag.
Fru talman!
Européerna i allmänhet, och sjöfolket i synnerhet, kommer inte att förstå att man inte gör vattnen gemensamma.
Varför denna begränsning, -undantag från principen om fritt tillträde -, varför gör man inte denna sektor gemensam men däremot andra?
Ur en strikt rättslig synvinkel bör man för alltid förkasta fastställandet av ett permanent undantag.
Jag vill att ledamöterna skall förstå att det är nödvändigt att rösta mot skäl K och mot ändringsförslag 23 som, enligt min modesta synpunkt, strider mot gemenskapsrätten och det allmänna europeiska förnuftet.
