# ID: svediakorp-gov430551
# author: Thyssen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 304
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vad vissa kolleger än må hävda så handlar den här debatten inte om känslor.
Däremot handlar den om i vilken utsträckning och på vilket sätt vi vill och kan ta bort de nuvarande hindren för den inre marknadens funktion inom det område som vi behandlar här.
Den som noga läst domen av den 5 oktober 2000 vet att domstolen valde att upphäva hela det första direktivet.
Å ena sidan eftersom den erkänner att den lagstiftande makten verkligen har spelrum att agera harmoniserande och å andra sidan eftersom domstolen inte ville träda i den lagstiftande maktens ställe.
Det var ett klokt beslut av domstolen.
Jag hoppas att vi som deltagare i den lagstiftande makten kommer att agera lika klokt.
För mig betyder det att vi godkänner kommissionens förslag i oförändrad form eftersom alternativen är mindre bra.
Om vi skulle sätta mer långtgående gränser för tobaksreklamen än vad kommissionen föreslår så kolliderar vår ambition med gränserna för våra befogenheter och riskerar vi en ny dom.
Om vi går mindre långt än vad kommissionen föreslår så gör vi en politisk helomvändning.
För, kolleger, angav vi inte 1998 att vi ville ha ett maximalt folkhälsoskydd?
I kommissionens förslag till direktiv respekteras befogenhetsgränserna.
Det är inte bara min politiska, utan även min juridiska övertygelse.
Det är visserligen en light version av det första direktivet men det måste vi av juridiska skäl leva med.
Vi får dock inte gå så långt att vi gör detta light förslag till ett ultra-light förslag.
Det är onödigt och gör inte vår politik trovärdig.
Låt oss därför godkänna förslaget utan ändringar.
Det är vad våra väljare förväntar sig av oss och det är också vad vi verkligen är behöriga att göra.
