# ID: svediakorp-gov430522
# author: Fraisse (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 532
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det stämmer att vi fick landa i Mulhouse och att vi var många som kom hit med buss.
Ni får således ursäkta om jag får svårigheter med detta inlägg.
Det som förvånar mig när det gäller konkurrens och pluralism är att vi i grund och botten ställer frågan utifrån två helt olika och motsatta synvinklar.
Å ena sidan utgår vi från våra länder, våra medlemsstater, där konkurrensen kan anta enorma proportioner, framför allt i Italien, som vi alla här vet.
Å andra sidan utgår vi från pluralismen och konkurrensen, och ur vissa kandidatländers synvinkel diskuterar vi till och med det faktum att en enda informationskälla missgynnar den pluralism som vi åberopar här.
Man kan nämligen förmoda att medierna i dessa länder fram till helt nyligen var helt beroende av en enda informationskälla.
Dessa två yttre punkter avgränsar konkurrensområdet och är därmed varandras totala motsatser.
Men det är dessa två punkter vi måste ta hänsyn till när vi strävar efter jämvikt mellan pluralism och ett visst mått av koncentration.
Denna jämvikt är skör, det är sant, men att jämvikten är skör beror också på att saken berör den offentliga sektorn - vilket enligt min mening inte har betonats tillräckligt hittills.
Det handlar således inte bara om konkurrensen mellan privata medier.
Problemet berör också den offentliga sektorn och vi måste uppnå en jämvikt mellan dessa två.
För att uppnå en sådan jämvikt måste kanske kommissionen ompröva sin tveksamhet till att anta ett direktiv, något som är nödvändigt och som parlamentet har efterfrågat i flera år.
Kommissionen bör dessutom på nytt granska situationen inom medierna, som har förändrats på ett genomgripande sätt under de senaste åren.
Den senaste studien om detta ämne kom faktiskt 1994.
Vi uppmanar således kommissionen att ta hänsyn till nya svårigheter och att föreslå ett direktiv.
Kanske bör man också insistera på det faktum att det finns ett protokoll till Amsterdamfördraget om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna.
Protokollet är ett utdrag från Amsterdamfördraget som i enlighet med subsidiaritetsprincipen anger att medlemsstaterna är behöriga att utforma och organisera uppdragen att verka i allmänhetens tjänst, samt att finansiera dem i den utsträckning som finansieringen inte påverkar konkurrensen.
I det sammanhanget är statsstöd givetvis viktiga, och de bör framhållas och bevaras.
Därför anser vi alla här, särskilt min grupp, att det är nödvändigt att se över kravet på ett direktiv.
När det gäller frågan om medier kan man inte undvika frågan om innehåll.
Det är uppenbart att marknaden och konkurrensen på det här området har ett särdrag som har att göra med innehåll, med skapande, och även med utgivning.
Jag vill påminna om att den franska situationen - som oroar oss - medför en förlagskoncentration på de nyetablerade marknaderna.
Detta särdrag förtjänar att beaktas, och man bör insistera på att situationen är akut.
Sammanfattningsvis - herr talman, kära kolleger - hoppas vi att konventet kommer att följa stadgans föreskrifter om pluralism och försvara denna pluralism.
