# ID: svediakorp-gov430517
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 801
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Utan tvivel spelar medierna en avgörande roll när det gäller att utsätta det offentliga och privata maktutövandet för ständig granskning.
Mångfald i medierna är därför av yttersta vikt och utgör själva kärnan av vårt demokratiska samhälles sätt att fungera.
Det är förvisso ett av de centrala värden som är grundläggande för Europeiska unionen, som fastställts i artikel 11.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och som uttryckligen hänvisar till att skydda mångfalden i medierna.
I denna fråga kan jag inte annat än att stödja det ni säger angående situationen inom mediesektorn till följd av de senaste tio årens utveckling.
Jag skulle vilja tillägga att även om auditoriet fokuseras på ett litet antal program har de europeiska medborgarna trots allt fått ett mycket bredare urval för sitt tittande tack vare en rad tekniker.
Inom denna nya ram har kommissionen använt de redskap som den har haft till sitt förfogande.
Genom att tillämpa konkurrenslagstiftning upprätthåller man mediernas konkurrensfrihet, särskilt inom nyskapande medietjänster såsom Internet och UMTS.
Dessutom tillämpas förordningen om företagskoncentrationer som tjänar till att kontrollera mediakoncentrationens fenomen ur ekonomisk synvinkel.
Därtill har gemenskapslagstiftaren, på grundval av kommissionens förslag, antagit direktivet om? television utan gränser?, satellit- och kabeldirektivet och direktivet om villkorad tillgång, vilka tar upp olika aspekter av TV-sändningar över nationsgränserna.
Det rättsliga ramverket kompletterades ytterligare av direktivet om elektronisk handel som antogs 2000, vars syfte är att främja ett gränsöverskridande tillhandahållande av nya interaktiva medietjänster som sprids från en punkt till en annan.
Slutligen, i mars i år antogs kommissionens förslag till gemensamt regelverk för avreglering av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
Ett av dess huvudsakliga syften är att tillgängliggöra åtkomsten av elektroniska kommunikationsnät, däribland de nätverk som tillhandahåller sändningar.
För detta ändamål anges det i förslaget att de operatörer som anses ha en stark marknadsposition kan bli tvungna att i förhand uppfylla förpliktelser om genomblickbarhet, lika behandling, särredovisning och tillgång till eller nyttjande av särskilda faciliteter.
Kommissionen följer noggrant införlivandet av dessa direktiv både i kandidatländerna och i medlemsstaterna, och ser till så att den nationella medialagstiftningen förblir förenlig med gemenskapslagstiftningen.
Även om den befintliga gemenskapslagstiftningens instrument otvivelaktigt har positiva återverkningar för skyddandet av mångfald, bör det nämnas att instrumentens syfte är att garantera en viss ekonomisk balans mellan aktörer inom ramen för den inre marknaden.
Dessa instrument gör direkt verkan på mediesektorn som ett område för ekonomisk aktivitet och inte - eller åtminstone endast indirekt - som ett redskap för förmedling av information till medborgarna.
Denna situation har uppstått ur det faktum att även om mångfald är en grundläggande frihet som har erkänts av EU utgör det inte en av de uppgifter som har förelagts Europeiska gemenskapen enligt artikel 2 i EG-fördraget.
Detta bekräftas av artikel 21 i förordningen om företagskoncentrationer som gör det möjligt för medlemsstater att förbjuda en företagskoncentration för att värna mångfalden, även i de fall som har godkänts av kommissionen.
Följaktligen skulle varje nytt initiativ som är baserat på den inre marknadens friheter stöta på samma begränsningar som de instrument jag har nämnt och det skulle inte garantera skyddandet av mångfald i sig.
En annan fråga som uppkommer är om ett sådant initiativ skulle kunna rättfärdigas med hänvisning till de befintliga bestämmelserna i fördraget.
Kommissionen känner inte till något konkret hinder för utövandet av de grundläggande friheterna i EG-fördraget, i synnerhet rätten att etablera sig eller friheten att tillhandahålla tjänster enligt artiklarna 43 och 49, som man möts av inom mediesektorn till följd av nationella åtgärder som utformats för att skydda mångfalden i sig.
Dessutom skulle varje initiativ vara tvunget att sträva efter att eliminera en påfallande snedvridning av konkurrensen.
Enligt EG-domstolens rättspraxis utgör dessa prov på gemenskapsåtgärderna, på grundval av artikel 95 som omfattar åtgärder för att förbättra den inre marknadens verksamhet.
Vi bör även beakta om ett sådant initiativ skulle vara förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom syftet med lagstiftningsförslag som har baserats på den inre marknadens friheter i alla händelser måste vara att påvisa hinder för ett tillhandahållande av tjänster över nationsgränserna, och inte att reglera specifika situationer i medlemsstaterna.
I fråga om det är önskvärt att Europeiska konventet skall vidta åtgärder för att mångfalden på EU-nivå i allmänhet skall skyddas, vill jag erinra om att kommissionen, liksom parlamentet, anser att stadgan om de grundläggande rättigheterna skall införlivas i det grundläggande fördraget och konstitutionellt befästas.
Slutligen skall jag avsluta med påminnelsen att Europarådet finns till för att bland annat bevara kulturell och massmedial mångfald.
Man skulle också kunna överväga ett närmare samarbete med den institutionen för att stärka skyddet av Europas mångfald.
