# ID: svediakorp-gov430392
# author: Marques (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 344
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru vice kommissionsordförande, kära kolleger!
Jag vill begränsa mitt inlägg till den centrala politiska frågan i den framtida sammanhållningspolitiken.
Det handlar, som ni säkert kan räkna ut, om mängden finansiella resurser som skall fastställas för denna pelare som är avgörande för det europeiska bygget under perioden 2007 till 2013.
Och detta är den centrala politiska frågan, för Europa kan bara fungera om det baseras på ett solidariskt projekt till förmån för de mest behövande regionerna; Europeiska unionen får inte byggas på för stora regionala ojämlikheter.
När det senaste Europeiska rådet, i Bryssel, skrev under det fransk-tyska avtalet om en frysning av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2013 på 2006 års nivå får man det till att samma frysningsprincip också kan tillämpas på de finansiella medel som fastställts för sammanhållningspolitiken.
Det vill säga, samma budget för unionen som har tjänat för ett Europa med femton medlemsstater skall också tjäna för ett Europa med 27 stater, dessutom är det slutet för illusionen att besparingarna i den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna återgå till förmån för sammanhållningspolitiken, och vi får inte glömma att det var oerhört svårt att stärka pelaren för landsbygdens utveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken vi vet har sammanhållningsmotiv.
Man kan säga att en sammanhållningspolitik finansierad till ett värde av ungefär 0,45 procent av gemenskapens BNP redan det skulle vara en bra erövring.
På det sättet skulle åtminstone de åternationaliseringsscenarier som har hotat vissa länder när det gäller sammanhållningspolitiken avvärjas.
Jag skulle emellertid vilja framhålla de otillräckliga medlen som äventyrar den framtida balanserade sammanhållningspolitiken, vilken å ena sidan har ett underskott i den befintliga sammanhållningen i den nuvarande Europeiska unionen på femton medlemmar, och å andra sidan inte kan lösa den största utmaningen någonsin för den europeiska integrationsprocessen.
Jag skulle också slutligen och avsiktligt vilja betona kontrasten till det som hänt nyligen då de finansiella medlen för sammanhållningen på grund av andra viktiga utmaningar fördubblades två gånger.
