# ID: svediakorp-gov430387
# author: Berend (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Även om det bara är fråga om en delrapport som skall sammanställas vart tredje år, så bör man där inte bara se på resultatet, utan också titta på den närmaste planeringsperioden.
Det är i sin ordning om man där ännu inte går in i detalj eller återger specifika siffror, men man bör nämna väsentliga hållpunkter och klara ut centrala frågor i god tid.
En sådan central fråga är de 0,45 procenten av EU: s BNP för sammanhållningspolitik som inte heller får överskridas efter EU: s utvidgning.
En sådan central fråga är också att använda regionerna som referensstorlek för sammanhållningspolitiska åtgärder, och inte nationalstatliga kriterier.
Den som har andra önskemål utgår från en förfelad idé.
En sådan central fråga är vidare att koncentrera stödet på de missgynnade regionerna i ett utvidgat EU med klara, öppna, kalkylerbara kriterier för begreppet? fattiga regioner?.
Dessa kan nämligen uteslutande hänga samman med 75-procentskriteriet.
Alla ytterligare faktorer som dras fram som referensindex är omöjliga att klart beräkna och lämnar dörren öppen för godtycke.
Detta är även fallet vid ett kriterium som arbetslösheten, vilken inte är enhetligt definierad i hela EU och därför måste leda till felbedömningar.
När det gäller stödet till de missgynnade regionerna måste man i första hand ta hänsyn till de regioner som uppnår mindre än 75 procent av EU: s BNP.
Men även för de områden som bara kommer upp till 75-procentströskeln på grund av den statistik som görs efter utvidgningen, vilken alltså bara friseras, måste det följa en generös utfasning.
Vi vill att regionerna skall få högre stöd ju närmare de kommer 75-procentströskeln, uppifrån räknat.
Därmed är jag av samma åsikt som föredraganden, som har lämnat in ett ändringsförslag om detta.
