# ID: svediakorp-gov430355
# author: Gawronski (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag anser att vi i första hand måste försöka förstå varför Nordkorea beslöt att erkänna att landet framställer kärnvapen.
Vad ligger bakom detta tillkännagivande?
Är det en gest som syftar till att föra en dialog vilket en del tycks tro?
Eller är det en provocerande gest, ett försök att utöva utpressning för att få pengar i utbyte mot ett uppförande - att avsäga sig kärnvapenmakten - vilket landet hur som helst borde göra?
Därtill kommer att Nordkorea under gårdagen förstärkte sina utpressningar genom ännu ett hot: landet kommer att återuppta sina missilprov om man anser att förhandlingarna med Japan är otillfredsställande.
Detta innebär att om inte Nordkorea lyckas få miljontals dollar i utbyte kommer man inte att respektera sina löften, vilket landet redan har uppvisat vid ett flertal tillfällen.
Hur bör vi nu förhålla oss gentemot Nordkorea?
Jag tycker nog att vi, framför allt, borde ha sänt ett tydligt budskap - saker och ting har förändrats och ingenting kommer att bli som förut.
Det var därför jag motsatte mig beslutet att skicka en skrivelse till Nordkorea för att på nytt bekräfta inbjudan till den parlamentariska delegationen att komma till Bryssel denna vecka.
Kanske borde vi inte ha skickat denna, eftersom man tackat nej till inbjudan.
EU har föga inflytande över Nordkorea.
Som vi hörde från de Palacio är vårt monetära bidrag till KEDO minimalt i jämförelse med andra parters bidrag.
Jag anser att kommissionen hade rätt i att säga att vi måste sträva efter att utveckla samarbetet mellan aktörerna inom det här området, så att Nordkorea tvingas respektera internationella bestämmelser, även om jag tvivlar på att det kommer att ske med den nuvarande regimen vid makten.
Resolutionen som vi i dag presenterar bygger på dessa förutsättningar, och den är ett resultat av en kompromiss som har uppnåtts av de större politiska grupperna i parlamentet.
Jag skulle ha föredragit att man hade varit hårdare mot Nordkorea, men resolutionen representerar ändå en acceptabel kompromiss mellan behovet av att bevara en öppen dialog och nödvändigheten att pressa ledningen i Pyongyang till att ge upp sina kärnvapen- och missilprogram.
Jag hoppas att alla kommer att instämma i att det skulle vara nyttigt att efter gårdagens utveckling föreslå ett muntligt ändringsförslag som starkt fördömer det nya hotet om förnyade missilprov.
